Vattnet står i centrum för hela mänsklighetens överlevnad. Vi är beroende av rent dricksvatten men också av vatten för tvätt, hygien och matlagning men även för jordbruket och industrin.
Människors vattenproblem ser olika ut beroende på var i världen man lever.
För att en människa ska kunna överleva behöver hon dricka 3 liter per dag.
För tvätt, hygien, matlagning och annat hushållsbruk beräknar man att 50 liter per person och dag räcker.
Frågan om tillgången på vatten är också en fråga om tillgången på mat. För att producera den mat en person konsumerar under en dag, går det åt cirka 3500 liter vatten, grundvatten och regnvatten. Den andel vatten som används för att producera mat och andra varor kallas virtuellt vatten.
Hur mycket vatten som egentligen går åt beror på miljön. I en torr och varm miljö krävs det ca 3000 liter vatten för att odla 1 kg vete, medan i ett svalare klimat krävs det endast 400 liter vatten. Så därför är odling i svalare klimat mer ekonomiskt och tär inte lika mycket på naturresursen vatten.
När livsmedel exporteras till andra länder så exporteras samtidigt den kvantitet vatten som krävdes för att producera livsmedlet, därav namnet virtuellt (skenbart) vatten eftersom vattnet inte exporteras i verkligheten. På samma sätt kan man självklart mäta energi och konstgödsel med mera.
Så här mycket virtuellt vatten går åt till att framställa de här varorna:
1 kg nötkött = 16000 liter vatten
1 kg kyckling = 3500 liter
1 hamburgare = 2400 liter
1 liter mjölk = 900 liter
1 kg potatis = 500 liter
1 33cl Cola burk = 200 liter
1 kopp kaffe = 140 liter
1 ägg = 135 liter
För att producera ett kilogram av ovanstående livsmedel förbrukas det ungefär så här mycket vatten.
Som en absolut miniminivå anger FN att det behövs 20 liter vatten per person och dag, och då räknas tvätt, hygien osv till det. Över en miljard människor har inte tillgång till denna mängd vatten utan lever bara på 5 liter vatten som ofta är förorenat, och det leder till att man får till exempel diarré men även en del sjukdomar som leder till att en hel del människor dör dagligen.
Ett av millenniemålen som FN satt som delmål är att halvera antalet personer som saknar rent dricksvatten fram till år 2015. Men vem ska förse befolkningen med rent vatten: Ska det vara myndigheterna eller privata företag?
Förr, när tillgången på dricksvatten var god, såg befolkningen rent vatten som en fri nyttighet som alla kunde använda. Förbrukningen har emellertid ökat och när allt fler vill ha tillgång till rent vatten har det blivit en bristvara. Ökad efterfrågan på dricksvatten leder till stigande priser, vilket gör att dom privata företagen blir intresserade av att börja sälja rent vatten till andra. Det leder till att människorna i u-länder inte har råd att köpa rent dricksvatten eftersom det är för dyrt
Här i Sverige sköter det franska företaget Veolia vatten och avlopp i Norrtälje, medan EON äger vattenanläggningarna i norrköping. Som i resten av världen sköts vattenhanteringen till största delen av myndigheterna eller kommunala bolag.
/ Sara Ali
Källor:
Geografi boken sidan 204-205 och källorna i texten.
Människors vattenproblem ser olika ut beroende på var i världen man lever.
För att en människa ska kunna överleva behöver hon dricka 3 liter per dag.
För tvätt, hygien, matlagning och annat hushållsbruk beräknar man att 50 liter per person och dag räcker.
Frågan om tillgången på vatten är också en fråga om tillgången på mat. För att producera den mat en person konsumerar under en dag, går det åt cirka 3500 liter vatten, grundvatten och regnvatten. Den andel vatten som används för att producera mat och andra varor kallas virtuellt vatten.
Hur mycket vatten som egentligen går åt beror på miljön. I en torr och varm miljö krävs det ca 3000 liter vatten för att odla 1 kg vete, medan i ett svalare klimat krävs det endast 400 liter vatten. Så därför är odling i svalare klimat mer ekonomiskt och tär inte lika mycket på naturresursen vatten.
När livsmedel exporteras till andra länder så exporteras samtidigt den kvantitet vatten som krävdes för att producera livsmedlet, därav namnet virtuellt (skenbart) vatten eftersom vattnet inte exporteras i verkligheten. På samma sätt kan man självklart mäta energi och konstgödsel med mera.
Så här mycket virtuellt vatten går åt till att framställa de här varorna:
1 kg nötkött = 16000 liter vatten
1 kg kyckling = 3500 liter
1 hamburgare = 2400 liter
1 liter mjölk = 900 liter
1 kg potatis = 500 liter
1 33cl Cola burk = 200 liter
1 kopp kaffe = 140 liter
1 ägg = 135 liter
För att producera ett kilogram av ovanstående livsmedel förbrukas det ungefär så här mycket vatten.
Som en absolut miniminivå anger FN att det behövs 20 liter vatten per person och dag, och då räknas tvätt, hygien osv till det. Över en miljard människor har inte tillgång till denna mängd vatten utan lever bara på 5 liter vatten som ofta är förorenat, och det leder till att man får till exempel diarré men även en del sjukdomar som leder till att en hel del människor dör dagligen.
Ett av millenniemålen som FN satt som delmål är att halvera antalet personer som saknar rent dricksvatten fram till år 2015. Men vem ska förse befolkningen med rent vatten: Ska det vara myndigheterna eller privata företag?
Förr, när tillgången på dricksvatten var god, såg befolkningen rent vatten som en fri nyttighet som alla kunde använda. Förbrukningen har emellertid ökat och när allt fler vill ha tillgång till rent vatten har det blivit en bristvara. Ökad efterfrågan på dricksvatten leder till stigande priser, vilket gör att dom privata företagen blir intresserade av att börja sälja rent vatten till andra. Det leder till att människorna i u-länder inte har råd att köpa rent dricksvatten eftersom det är för dyrt
Här i Sverige sköter det franska företaget Veolia vatten och avlopp i Norrtälje, medan EON äger vattenanläggningarna i norrköping. Som i resten av världen sköts vattenhanteringen till största delen av myndigheterna eller kommunala bolag.
/ Sara Ali
Källor:
Geografi boken sidan 204-205 och källorna i texten.
Cirka 1 miljard människor i världen är undernärda som tvingas svälta på grund av lite mat och törsta efter vatten. Det som redan är klart att man med största sannolikhet inte kommer kunna halvera hungern till 2015. Det finns redan mat som skulle kunna flöda i alla världens munnar, problemet är kostnaderna och fattigdomen. Det är alldeles för dyrt att bo i ett U-land att köpa billig mat då det är för högt konkurrens med I-länderna . Men det beror också på andra faktorer som inte har med i länderna att göra.. I Sydamerika har man drabbats av torka, eftersom att skövlingen av Amazonas är så stort och då blir det sämre skörd o.s.v. I Asien är det främst översvämningar som drabbar folket. Monsunregnet förstör ex. åkrar som senare leder till svältkatastrof o.s.v.
SvaraRaderahttp://www03.edu.fi/svenska/distansgymnasiet/ny_laroplan/geografi/geografi3/sidor/produktion/vatten.htm
http://greenamanda.blogspot.com/2008/02/mat-klimat-hur-u-lnderna-kommer-drabbas.html
Afrika är det land med minst vattentillgångar, speciellt i Zambia. Där har endast hälften av hushållen tillgång till vatten på ett rimligt avstånd. Bristen på vatten i Zambia leder till att cirka 1.5 miljoner barn dör varje år av sjukdomar. Kvinnor och flickor får vandra tre gånger varje dag med en 20 liters burk för att hämta vatten. Barnen drabbas av sjukdomar eftersom påfyllningen tar så lång tid att hämta så samma vatten används till olika saker, t.ex. tvätta sig, diska och dricka osv. Förutsättningarna för rent vatten i Zambia är helt enkelt inte alls samma som här i Sverige.
SvaraRaderaKällor:
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3304&grupp=8425&artikel=972247
http://www.efk.se/viewNavMenu.do?menuID=520&oid=1778
Av: Fredrik Thylin