tisdag 22 mars 2011

Befolkningsutveckling i fyra länder

I det här avsnittet ska vi studera folkutvecklingen i fyra länder med väldigt olika förutsättningar och förhållanden. Den typen av studier kallas demografi, vilket betyder vetskapen om befolkningens storlek, sammansättning och förändring.

Man studerar och jämför demografin utifrån olika begrepp, som mäts varje år

* Folkmängd

* Antal invånare per km2

* Nativitet: Kallas även födelsetal. Anges i promille av folkmängden, hur många barn som fötts under ett år.

* Mortalitet: Kallas även dödstal. Anges i promille av folkmängden, hur många som avlidit under ett år.

* Naturlig folkökning: Kallas även födelseöverskott eller födelseunderskott. Anges i promille, skillnaden mellan nativiteten och mortaliteten.

* Fruktsamhet: Kallas även det summerade fruktsamhetstalet. Det genomsnittliga antal barn varje kvinna föder.

* Reproduktionstal: Det antal barn varje kvinna måste föda för att befolkningsstorleken ska vara oförändrad.

* Spädbarnsdödlighet: Anges i promille, hur många barn som dör under det första levnadsåret av 1000 stycken.

* Medellivslängd: Anger den förväntade genomsnittliga livslängden för individerna i befolkningen.

* Medianålder: Anger den ålder som ligger i mitten av befolkningens åldrar. Det finns lika många äldre än den åldern som det finns yngre.

* Migration: Delas upp i immigration (invandring) och emigration (utvandring). Skillnaden mellan immigrationen och emigrationen kallas migrationsnettot som anges i promille av folkmängden.

* Totala folkökningen: Den naturliga folkökningen och migrationsnettot tillsammans. Visar med hur många promille befolkningen ökat med under året.


Levnadsstandard i fyra olika länder

Man räknar olika länders levnadsstandard med HDI, som är FN:s index för mänsklig utveckling. De länder som ligger högt upp på HDI-listan har en bättre levnardsstandard än de som ligger långt ner på listan. Man delar också in de olika länderna i fyra grupper utefter listan. Där finns de länder som har mycket hög utvecklingsnivå, hög utvecklingsnivå, medelhög utvecklingsnivå och låg utvecklingsnivå. På UNDPS hemsida finns HDI-listan för 2010.

Sverige
Sverige räknas till de länder med mycket hög utvecklingsnivå. Räknat med HDI (2010) ligger Sverige på plats 9 i levnadsstandard. Om man jämför HDI:s reslutat 2010 med dem resultaten från 2006 har vårt HDI sjunkit med 4 placeringar på 4 år. Vill man läsa mer detaljerat om Sveriges demografi finns det information på bland annat Statistiska centralbyrån eller Wikipedia.
Indonesien
Enligt HDI (2010), ligger Indonesien på 108e plats, och räknas till gruppen av länder vars utvecklingsnivå ligger på medelnivå.
Brasilien
Brasilien hamnar på plats 73 enligt HDI (2010), och har en hög utvecklingsnivå.

Angola
På FN:s HDI (2010) ligger Angola på plats 146, vilket är ganska lågt med tanke på att man räknar 169 länder till systemet. Det betyder att Angola har en låg utvecklingsnivå.
Anledningen till att många länder inte finns med på HDI är att man inte riktigt vet deras folkmängd eftersom många länder inte har ett system där de räknar antalet invånare.

Källor: GEO (2008) Nationalencyklopedin (demografi) , suda.se , Human development reports 2010 , Infoplease , Statistiska centralbyrån , Wikipedia (demografi)
Upplagd av kl.
Etiketter:

3 kommentarer:

  1. Mikael Jonsson30 mars 2011 kl. 00:30

    Att mäta ett lands levnadsstandard är väldigt svårt och man kan inte enbart utgå från ett mätningsinstrument som HDI. Levnadsstandard är hur bra man trivs med livet. Ta t ex USA, där religionen styr nästan alla olika sektorer inom samhället och rädslan för det religiösa fundamentalistiska våldet blir ett verktyg för eliten. Ekonomin är förkastlig, det sociala skyddsnätet räddar inte många och många saknar sjukförsäkring. Ändå ligger USA på femte plats i den nyaste HDI-mätning.
    Ett mätinstrument för lycka kommer aldrig att finnas, för den är individuell och rör alla aspekter mellan himmel och jord.
    http://www.sourze.se/S%C3%A5_h%C3%A4r_m%C3%A4ter_man_levnadsstandarden_10688528.asp
    http://hdr.undp.org/en/statistics/
    /Ludwig Törnros

    SvaraRadera
  2. Pingu5 april 2011 kl. 00:09

    Efter att ha läst inlägget skrivet av Emma Mazouch tycker jag att medellivslängden för män och kvinnor, och spädbarnsdödligheten mellan Sverige och Angola är väldigt stor.
    Sveriges spädbarnsdödlighet ligger på 2,8 promille, medan Angolas spädbarnsdödlighet ligger på 154 promille. Om man har en fungerande hjärna, förstår man att flera hundra tusen barn dör i Angola varje år, medan ett fåtal dör i Sverige. Jag tror att en av anledningarna är för att Angola har haft både gerillakrig och inbördeskrig i flera år, och för att landet inte har utvecklats inom det medicinska området. Detta har ledat till att medellivslängden i landet har sjunkit till 40 år för män och 42,9 år för kvinnor, medan det är så högt som 78 år för män och 82 år för kvinnor i Sverige. Befolkningens medellivslängd var dock 37,92 år, år 2008. Om du har läst detta inlägg så har du läst att år 2006 så var medellivslängden runt 42 år, år 2006. Detta visar då att medellivslängden sjunker i landet, och detta kan bero på, som sagt, pengar, landets outvecklade medicinska aspekt och faktumet att cirka 5% av den vuxna befolkningen är smittade med AIDS.

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Angola

    odepark.com/dokument/skolarbeten/Angola.doc

    SvaraRadera
  3. Pingu11 april 2011 kl. 07:32

    I sverige och större delen av Europa finns ett problem som har med nativitet att göra. I Europa finns det just nu väldigt mycket så kallade 40-talister, alltså människor som är födda på 40-talet. Eftersom det är vi som är unga som kommer vara tvungna att ta hand om dessa pensionärer, måste varje kvinna föda i snitt 2.1 barn för att befolkningen ska vara konstant. Men nu för tiden vill många kvinnor inte ha barn och det kommer göra att det blir väldigt svårt med ekonomin i framtiden. Med mindre unga som ska försörja en växande skara vuxna kommer vi få arbete hårdare och mer än förut.

    En kraftig ökning av människor på jorden kan ge problem för jordens klimatutveckling. Ju mer människor som befolkar jorden, ju mer måste man försörja. Varje vecka stiger jordens befolkningsmängd med 1,5 miljoner människor! Det gör att mer och mer skog och åkermark måste skövla, mer regnskog måste tas bort och mer åker bil och andra fordon som går på omiljövänliga bränslen. Det kan göra att mer människor blir fattiga och inte får tillgång till mat eftersom mat konsumtionen blir för låg. Detta kan alltså göra att jorden snabbare går under och människor får det sämre.

    Joakim Langelaar

    http://www.svd.se/kultur/understrecket/europas-befolkning-imploderar_196301.svd

    http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/10389/2761_2763.pdf

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)