Den demografiska transitionen omfattar många delar, kan dock illustreras med ett diagram som visar hur födelseantalen och dödsantalen förändras vid passagen från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Transitionen kan beskrivas kortfattat som förändringen för födelseantalen talen och dödsantalen från höga världen till låga, där födelseantalen faller senare än dödsantalen, vilket medför att det blir en befolkningsökning. Själva modellen grundar sig på en tolkning som påbörjades år 1929 av den amerikanske demografen Warren Thompson. Han iakttog förändringarna i födelseantalen och dödsantalen i industrialiserade samhällen under de senaste tvåhundra åren. Det finns olika indelningar av den demografiska transitionen. Skede 1 är ett vanligt jordbrukssamhälle; ett förindustriellt samhälle med en övervägande del av befolkningen verksam inom jordbruksnäringen. Födelseantalen och dödsantalen är väldigt nära varandra, runt 40 Promille. Dödligheten är däremot olika från år till år. Under goda förhållanden då man har bra skördar, dör några människor, till skillnad från när det är missväxt eller krig så dör många. Trots en hög fruktsamhet med 7-8 barn per kvinna, ökar populationen väldigt långsamt på grund av så stor dödlighet. Inget land i världen idag hör till Skede 1. I skede 2 sjunker dödligheten. Man har bättre tillgång till livsmedel; jordbruksutveckling och nya transportmöjligheter har en stor inverkan i detta. Även bättre hälso- och sjukvård med nya mediciner minskar dödligheten. Alla dessa positiva faktorer bidrar till en folkökning, dock får väldigt många människor svårt att försörja sig på det ordinära jordbruket. Många fler blir jordlösa och blir tvungna att lönearbeta åt mer affärsmässiga jordbrukare, men många har ingen sysselsättning och har svårt att försörja sig. Under tidigt 1800-tal fanns Europa med i skede 2 . Födelseantalen minskar drastiskt i skede 3; folk förökar sig mindre. Folkökningen är dock för nuvarande hög pga. tidigare barnkullar. Folkmängden består till största del av ungdomar, den är mycket ung. De länder som främst befinner sig där är länder i Latinamerika och Asien. De två länder som har störst folkmängd är Kina och Indien. Båda är med i skede 3 och 4. Sist men inte minst; skede 4. Övergången är fullbordad, vilket menas med att födelseantalen och dödsantalen ligger på 10 Promille. Folkökningens existens är utesluten. Födelseantalen varierar dock; ibland föds det många barn, men oftast väldigt få. Man säger att de länder som först införde industrin, var i detta skede för ca. 100 år sedan. Fler och fler länder kommer med i detta skede. Man brukar ibland tala om ett femte skede, när man vördar till de ekonomiska välutvecklade länderna. I skede 5 är födelseantalen lägre än dödsantalen; dvs. att det dör mer än vad det föds. Men utan dess immigration skulle befolkningen hela tiden minska. Om vi går tillbaka ca. 191 år till 1820-talet, så befann sig Sverige i skede 1 och började gå över till skede 2. Det var inte förrän på 1870-talet som Sverige övergick till skede 3. Nu hade man istället en snabb populationsökning. Under 1900-talets början gick Sverige över till skede 4, man hade både låga födelseantal och dödsantal. Ett femte skedet är inget som Sverige än har uppnått; de länder som befinner sig där kan förslagsvis vara de som har avindustrialiserats. Källa; GEO; Geografi för gymnasiet. Av: Erik Berg
tisdag 22 mars 2011
Den demografiska transitionen
Den demografiska transitionen omfattar många delar, kan dock illustreras med ett diagram som visar hur födelseantalen och dödsantalen förändras vid passagen från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Transitionen kan beskrivas kortfattat som förändringen för födelseantalen talen och dödsantalen från höga världen till låga, där födelseantalen faller senare än dödsantalen, vilket medför att det blir en befolkningsökning. Själva modellen grundar sig på en tolkning som påbörjades år 1929 av den amerikanske demografen Warren Thompson. Han iakttog förändringarna i födelseantalen och dödsantalen i industrialiserade samhällen under de senaste tvåhundra åren. Det finns olika indelningar av den demografiska transitionen. Skede 1 är ett vanligt jordbrukssamhälle; ett förindustriellt samhälle med en övervägande del av befolkningen verksam inom jordbruksnäringen. Födelseantalen och dödsantalen är väldigt nära varandra, runt 40 Promille. Dödligheten är däremot olika från år till år. Under goda förhållanden då man har bra skördar, dör några människor, till skillnad från när det är missväxt eller krig så dör många. Trots en hög fruktsamhet med 7-8 barn per kvinna, ökar populationen väldigt långsamt på grund av så stor dödlighet. Inget land i världen idag hör till Skede 1. I skede 2 sjunker dödligheten. Man har bättre tillgång till livsmedel; jordbruksutveckling och nya transportmöjligheter har en stor inverkan i detta. Även bättre hälso- och sjukvård med nya mediciner minskar dödligheten. Alla dessa positiva faktorer bidrar till en folkökning, dock får väldigt många människor svårt att försörja sig på det ordinära jordbruket. Många fler blir jordlösa och blir tvungna att lönearbeta åt mer affärsmässiga jordbrukare, men många har ingen sysselsättning och har svårt att försörja sig. Under tidigt 1800-tal fanns Europa med i skede 2 . Födelseantalen minskar drastiskt i skede 3; folk förökar sig mindre. Folkökningen är dock för nuvarande hög pga. tidigare barnkullar. Folkmängden består till största del av ungdomar, den är mycket ung. De länder som främst befinner sig där är länder i Latinamerika och Asien. De två länder som har störst folkmängd är Kina och Indien. Båda är med i skede 3 och 4. Sist men inte minst; skede 4. Övergången är fullbordad, vilket menas med att födelseantalen och dödsantalen ligger på 10 Promille. Folkökningens existens är utesluten. Födelseantalen varierar dock; ibland föds det många barn, men oftast väldigt få. Man säger att de länder som först införde industrin, var i detta skede för ca. 100 år sedan. Fler och fler länder kommer med i detta skede. Man brukar ibland tala om ett femte skede, när man vördar till de ekonomiska välutvecklade länderna. I skede 5 är födelseantalen lägre än dödsantalen; dvs. att det dör mer än vad det föds. Men utan dess immigration skulle befolkningen hela tiden minska. Om vi går tillbaka ca. 191 år till 1820-talet, så befann sig Sverige i skede 1 och började gå över till skede 2. Det var inte förrän på 1870-talet som Sverige övergick till skede 3. Nu hade man istället en snabb populationsökning. Under 1900-talets början gick Sverige över till skede 4, man hade både låga födelseantal och dödsantal. Ett femte skedet är inget som Sverige än har uppnått; de länder som befinner sig där kan förslagsvis vara de som har avindustrialiserats. Källa; GEO; Geografi för gymnasiet. Av: Erik Berg
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
"skede 5 i den demografiska transitionen berättar att dödligheten är större än födseln det vill säga att den naturliga befolkningen är negativ utom immigration skulle befolkningen minska"
SvaraRaderanågot jag reflekterat över är det låga det barnafödandet i Italien. det landet borde tillhöra skede 5, eftersom kvinnorna bara föder 1,19 barn per kvinna trots den stora immigrationen. för 20 år sedan så föddes nästan 3 barn per kvinna i Italien. Samtidigt är Italien i skede 4 när det gäller den äldre generationen.
Italien är ett ”ålderdomshem" som kräver mycket resurser för att ta hand om och försörja de gamla. Samtidigt som de befinner sig mellan skede 3 och 4 i minskade barnkullar som skapar möjligheter för en ung förvärvsarbetande befolkning att förbättra sin levnadsstandard.
Därför anser jag om den demografiska trasitionen är ett föråldrat sätt att mäta populationen, nativiteten och mortaliteten?
http://www.nejtillemu.com/demografi1.htm
Gholam Jafary
Att du tog med en bild på den demografiska transitionsmodellen var bra, då kunde man lättare se hur befolkningskurvan har betett sig. Jag finner det väldigt intressant att befolkningskurvan har gått relativt brant uppåt även fast det föds mycket färre barn nuförtiden. Jag tycker att det är positivt att födselantalen och dödsantalen minskat. Många födslar i ett land brukar oftast vara ett tecken på att landet är fattigt och att många dör i tidig ålder. Kurvan visar alltså att världen har tagit stora kliv framåt och att de som föds lever längre än förut. Om det inte hade skett en befolkningsökning hade vi antagligen inte varit så industrialiserade som vi är idag.
SvaraRaderaSamtidigt som det här är positivt finns det även en negativ aspekt. Vi måste ju börja tänka på att världens resurser måste räcka till alla.
Källor:
http://www03.edu.fi/svenska/distansgymnasiet/ny_laroplan/geografi/geografi3/sidor/befolkning/ulandiland.htm
http://stallom.se/tag/befolkningsokning/
/Caroline
hej!
SvaraRaderajag har en fråga om du vara snäll och hjälpa mig ,
hur ett jordbruksamhälle övergår till industri samhälle genom de olika skedena i den demografiska transition?
tacksam för svar
Hej trevligt att du gillar min blogg. Tyvärr låter din fråga som en skoluppgift och då ska jag nog inte hjälpa dig. /Mikael
SvaraRadera