Jordbruk i världen Del 2

I 1800-talets Europa valde många att flytta in till städerna och det blev mycket populärt med kolonialträdgårdar. Där kunde man odla frukt och grönt och kanske ha några små pickande höns. Trädgårdarna utbyggdes och blev till små stadsjordbruk. Nu upplever dessa jordbruk en renässans och utvecklas till stora stadsjordbruk. För att förbättra stadens invånares livsmedelsförsörjning försöker myndigheterna att skapa möjligheter för stadsjordbruken. I takt med att allt fler på jorden väljer att bo i städer krävs det ytterligare utbyggning och effektivisering av dessa för att förhindra matkris och i värsta fall svält.

Länk: FAO Norden

Idag är jordbruket essentiellt för att framställa livsmedel som ska räcka åt hela jordens befolkning. Ett fungerande jordbruk är grunden för vår matförsörjning. En stor del av jordbruket består av spannmålsodling dvs. vete majs korn havre och råg som odlas i tempererade zoner.
Majs: I Mellanamerika och Brasilien är majs av tradition ett baslivsmedel idag sker dock den största produktionen i USA och Kina.
Vete: är det sädesslag som betyder mest för jordens befolkning. Den tar upp 15 % av jordens totala åkerareal och växer i subtropiska zoner dör årsnederbörden överstiger 225 mm per år. Även här är USA och Kina stora producenter tillsammans med Kanada Ryssland och Indien. Vete är ett lätthanterligt eftersom att det kan lagras och på så sätt säljas på världsmarknaden, priset varierar beroende på försörjningsläget i världen. I medelhavsområdena där regnperioden sker under vintern odlar man spannmål och vete. När sommartorkan inleds odlar man oliver vindruvor och citrusfrukter.

Blandjordbruk är jordbruk som producerar både växter, kött och mjölk. Gårdarna varierar i storlek och är vanliga i bl a Sverige men finns i flera delar av världen. Allt eftersom har bönderna valt att specialisera sig på t ex smågris eller mjölkproduktion. I USA finns det ett bälte man kallar majsodlingsbältet. Här föder man upp nötboskap och svin vars huvudsakliga kost är majs och därav namnet. Produkterna säljs sedan till närliggande marknader.
Extensiv boskapsuppfödning används främst av nomader i områden som är för torra för att bedriva någon form av jordbruk några exempel är norra Europa, Sahara och Amerika.

Det finns undantagsfall där odling ändå fungerar, sk Oasjordbruk. De finns i extremt torra områden som ändå har tillgång till vatten.Några exempel är områdena kring floderna Nilen, Tigris och Eufrat. Med uråldriga bevattningstekniker kan man på dessa platser odla både vete, ris, bomull och citrusfrukter. Konstbevattning blir dock ofta problematiskt. I Aralsjön sänktes vattennivån drastiskt till följd av konstbevattning.

I kallare områden där jordbruket dör på vintern är det populärt med växthus. Odlare använder sig av konstgjord bevattning, värme och näring för att producera bl a tomater och gurkor. Konkurrensen med ”utomhusodlare” är dock hård eftersom att odla i växthus är en kostsam och komplicerad process. Det har också blivit en miljöfråga, att driva växthusen kräver mängder av energi och vatten och i Spanien där man har många växthus finns planer på att lägga om flodernas normala flöden. Jordbruksverket gjorde år 2009 en enkätundersökning där de undersökte alla Sveriges trädgårdsföretags enrgianvänding, man kom då fram till att det som drog mest energi var uppvärmningen.
Länk: Jordbruksverket

Köttproduktion är en vanlig specialisering av blandjordbruk. I tropiska områden där
protein i kosten är extra önskvärt föder många upp fjäderfän t ex höns eller kalkon.
Mängden köttkonsumtionen varierar från land till land beroende på rådande ekonomi. I Sverige har vi ett högt BNP per capita och av det totala energiintaget i kosten är 40 % animalieprodukter. Om vi jämför detta med t ex Tchad som har ett lågt BNP per capita är endast ca 6 % av det totala näringsintaget animalprodukter. I takt med att ekonomin i ett land växer stiger också efterfrågan på animalprodukter. Man behöver då mer mark att odla på varje steg i näringskedjan innebär alltså energiförluster.
Till exempel: ett odlat fält med spannmål kan mätta 20 personer. För samma mängd spannmål kan man mata grisar som i sin tur kan mätta 5 personer. En vegetarisk kost kräver mindre resurser och är på så sätt mer miljövänlig.

Jordbruk har bedrivits i årtusenden. Naturmarker har odlats upp och blivit odlade åkrar, trädgårdar eller parker. Olönsamma områden har övergetts bara för att växa igen och återta sin ursprungliga form som skog eller buskvegetation. Den nya tekniken erbjuder oss nya och mer effektiva sätt att odla jorden men den sätter sina spår. Bekämpningsmedel och andra kemiska ämnen förgiftar och försaltar marken och den blir tillslut obrukbar. Våra utökade kunskaper ger oss alltså utökat ansvar.
Länk: NE