Varifrån kommer egentligen maten du äter? Hur länge och hur långt har den färdats? Har du koll på hur vägen till tallriken ser ut och vilka påverkningar det har på miljön? Inte? Här får du veta sanningen, den mörka sanningen...Det är inte alls osannolikt att maten du äter har färdats i hundratals mil för att nå din tallrik. Dock blir dessa sträckor skrämmande nog allt längre. Ett exempel är Findus fiskpinnar som gör en resa på över 4000mil (vilket motsvarar en längd av jordens omkrets), som tar nästan tre månader för att nå ditt matbord.
Torsken till fiskpinnarna fiskas ganska nära oss, i Nordostatlanten. Efter det skickas den till Nederländerna för att frysas in. Därefter fraktas den med båt till Kina där den tinas, fileas och fryses in igen. Sedan går den tillbaks till Europa, till Frankrike, där torsken delas till fiskpinnar, paneras, friteras och förpackas. Slutligen körs fiskpinnarna i lastbil till Sverige och ut till butikerna.
Det finns en metod för att beräkna den mängd energi som dessa transporter förbrukar. För att göra det måste man veta produktens vikt och matmil. Miljöbelastningarna blir oerhört mycket större än om vi skulle producera och konsumera maten lokalt.
Det kan vara svårt att tro att allt detta skulle vara sant, då bland annat priset på dessa varor inte skiljer sig så mycket från de närproducerade. Faktum är att transportkostnaderna bara utgör en liten del av vad varornas slutgiltiga kostnad är. Transportkostnaden är också försumbar i förhållande till hur mycket företagen sparar in i arbetskostnad för produkterna.
Källor: miljosmartmat.se, GEO-bok s200-201
Bildkälla: thewhyfactory.com
Emma Larsson
Det är inte säkert att lokalproducering och transport ger mindre miljöpåverkan. Det finns flera exempel som bevisar detta. Till Sverige exporteras t ex: broccoli från både Spanien och Ecuador. Från Spanien är matmilen avsevärt mindre, ändå har den större klimatpåverkan än fraktningen från Ecuador. Detta beror på att man där använder båt när man fraktar varorna istället för bil. En transport från Afrika med 50 ton potatis kräver mindre bensin än om 25 bönder i Sverige kör 25 mil med mindre potatislaster inom Sverige. Däremot har matmilen en stor påverkan på matens kvalité. Genom att frysa och värma mat i flera omgångar förångas hela tiden vatten ur maten. Den blir alltså torrare och ”tristare”. Dessutom minskas energivärdet vid varje ”tillagning” av födan då många vitaminer är värmekänsliga.
SvaraRaderaKällor:
http://www.livs.se/portal/page/portal/startsida/Billig_mat/Korta_fakta/Matmilen
http://www.dn.se/ekonomi/narproducerat-dyrast-men-bast-for-miljon
http://www.naturligaalternativ.com/apps/blog/entries/show/3645858-hur-levande-f-hj-er-vid-klimakteriebesv-r
//Mathilda
Om jag har förstått det rätt så handlar själva transporten av mat om miljömässiga frågor men också ekonomiska. Jag skulle vilja tillägga att största delen av tillredningsköken inte har ursprungligt planerats för distribuering av mat. I en del av köken finns det inte tillräckligt med kyl- och fryskapacitet. Köken är trånga och det finns inte ändamålsenligt förpackningsutrymme, inte heller utrymme för rengöring och förvaring avtransportutrustning. Detta är också några nackdelar som helt klart påverkar maten och dess innehåll. Jag håller med de tidigare skribenterna. Jag tycker att man borde använda sig av ett snabbare och mer gynnande transportsmedel så som båtar, tåg m.m. Kanske att man kan på nått sätt tillverka transportmedel som är mer miljövänliga, så att de möjligtvis drivs av el, solceller eller av något slags mer effektivare bränsle som man får ut mycket kraft av men som inte släpper ut så mycket avgaser. Tåget ligger lite före i det sammanhanget, de flesta tågen i nuläget drivs av el. Men det skulle säkert gå att tillverka båtar som drivs av el, för transport av livsmedel. Ett annat bra sätt vore att varje land för sig tillverkar livsmedel som man bara kan importera från andra länder i växthus eller med hjälp av andra procedurer. Att man försöker att importera så lite livsmedel som möjligt men tillräckligt för att allt ska gå runt. Så att alla gynnas av det hela. Frågan är hur vi kommer att lyckas att transportera alla livsmedel i framtiden? Med tanke på att världsbefolkningen hela tiden ökar och att produktionen av livsmedel hela tiden måste förbättras. Detta medför också att vi får diverse miljöproblem, inget önskvärt. Stora problem kommer att uppstå när detta sker; jorden kommer förmodligen att gå under snarare än vi tror, om vi inte försöker att ta hänsyn till de miljöproblem som redan existerar.
SvaraRaderaKällor: http://www.matochklimat.se/Konsument/Klimatsmart/Mat-och-klimat-fakta/ , http://www.ekocentrum.info/files/Energiberakning.pdf , http://www.kfb.se/pdfer/R-00-50.pdf , GEO; geografi för gymnasiet.
Jag skulle vilja tillägga något som ni har glömt i den här diskussionen och det är hushållens inköpsresor med bil som står för nära hälften av hela livsmedelskedjans samlade transporter. Planerade storinköp med bil och kompletteringsinköp till fots eller cykel däremellan är en stor insats för miljön. Även genom att välja produkter som är närproducerade framför importerade varor sparar man mycket energi på. Ett exempel är att äta svenska äpplen så länge de finns och sen äta importerade.
SvaraRaderaNästa aspekt som ni inte tagit upp ännu är den etiska. I och för sig är inte Findus längre multinationellt utan ägs av Investor som i sin tur ägs av Wallenbergsfamiljen sen år 2000. Vi skulle kunna ha tagit ett annat företag som är multinationellt, men nu var fiskpinnen från Findus.
Multinationella företag med verksamhet i flera olika länder har hamnat i debattens
fokus. I den internationella samhällsdebatten pågår en livlig diskussion om deras roll och inflytande i politiken och i ekonomin, lokalt och globalt.
Bilden av de multinationella företagen som politiska tungviktare och kapitalismens vapen, på
gott och ont för löntagarna, som sociala villkor, sysselsättning och fattigdomsbekämpning, har flyttats från nationella parlament till internationella organisationer och slutna styrelserum i multinationella företag. Dvs den lilla människan och det egna landet kan inte längre sätta sina egna livsvillkor utan det är de stora jättarna som styr.
http://sn.svensktnaringsliv.se/SN/Publi.nsf/AutonomyPublikation/c0b0ba122873883fc1256b840042998e/$FILE/PUB200202-004-1.pdf
2:http://www.findus.se/historia/
2:http://www.handla-narproducerat.com/narproducerat.php
http://www.ekocentrum.info/files/Energiberakning.pdf http://www.miljosmartmat.se/transport-av-mat
Gholam Jafary