Demografi betyder ”befolkningslära” och är läran om bland annat en befolknings storlek och fördelning. Förändringar i en befolknings storlek kan göra att landskapet vi lever i förändras. Människorna på jorden blir allt fler vilket leder till att befolkningstätheten ökar på många håll i världen, men i och med fördelningen av människorna minskar samtidigt befolkningstätheten på andra ställen.
Den hastiga urbaniseringen i världen är antagligen den största anledningen till de stora demografiska förändringar som sker nu. Urbaniseringen gör att andelen människor som bor inne i städer, istället för på landsbygden, ökar och år 2006 fanns det för första gången fler människor bosatta i städer än på landsbygden.
Detta beror på att många friska och unga människor väljer att flytta från landsbygden in till städerna för att söka jobb, utbilda sig eller helt enkelt bara leva där. Det innebär att de kvar på landsbygden finns en befolkning som har allt högre medelålder och är allt sjukare. Det betyder att landsbygdsbefolkningen minskar i antal trots att befolkningen på jorden i allmänhet ökar. En annan viktig faktor till städernas befolkningstillväxt är att de ofta i städer föds fler människor än vad som dör varje år.
Det är dock, självklart, olika i olika delar av världen. På vissa håll kan siffran på människor som bor i städerna vara så hög som 95 procent(Belgien) av landets befolkning medans de på andra håll kan vara så lite som 35 procent (Angola).
En annan faktor som har betydelse för hur landskapet och fördelningen av människor i ett land ser ut är landets ekonomi. I rika länder växer städerna ofta till ytan och befolkningstätheten blir därmed mindre, medan de i fattiga länder kan vara tvärtom det vill säga allt fler människor flyttar in till städerna utan att städerna blir större till ytan vilket gör att befolkningstätheten ökar. Med nya stadsformer tillkommer nya sätt att dela upp staden på. Staden blir till olika delar, och varje del har olika funktioner, vilket kallas Segmentering.
Befolkningen kan även delas upp på de olika stadsdelarna, det kan till exempel vara så att invandrare bor i en del av staden och den inhemska befolkningen i en annan. Uppdelningen kan också skilja olika samhällsklasser åt, så att rika människor bor i ett visst område medan fattigare människor bor i ett annat. När olika befolkningsgrupper lever uppdelade på det viset kallas det Segregering. Här kan du läsa mer om segregering i svenska storstäder.
Stadsdelarna kan, tack vare segmenteringen och segregeringen se väldigt olika ut. Det kan röra sig om skillnader i bland annat ekonomiska, demografiska och sociala strukturer. Även saker som medellivslängd och spädbarnsdödlighet kan se olika ut mellan dessa stadsdelar.
Källor: Geo- boken, forskning.se, dn.se, ne.se
Det är dock, självklart, olika i olika delar av världen. På vissa håll kan siffran på människor som bor i städerna vara så hög som 95 procent(Belgien) av landets befolkning medans de på andra håll kan vara så lite som 35 procent (Angola).
En annan faktor som har betydelse för hur landskapet och fördelningen av människor i ett land ser ut är landets ekonomi. I rika länder växer städerna ofta till ytan och befolkningstätheten blir därmed mindre, medan de i fattiga länder kan vara tvärtom det vill säga allt fler människor flyttar in till städerna utan att städerna blir större till ytan vilket gör att befolkningstätheten ökar. Med nya stadsformer tillkommer nya sätt att dela upp staden på. Staden blir till olika delar, och varje del har olika funktioner, vilket kallas Segmentering.
Befolkningen kan även delas upp på de olika stadsdelarna, det kan till exempel vara så att invandrare bor i en del av staden och den inhemska befolkningen i en annan. Uppdelningen kan också skilja olika samhällsklasser åt, så att rika människor bor i ett visst område medan fattigare människor bor i ett annat. När olika befolkningsgrupper lever uppdelade på det viset kallas det Segregering. Här kan du läsa mer om segregering i svenska storstäder.
Stadsdelarna kan, tack vare segmenteringen och segregeringen se väldigt olika ut. Det kan röra sig om skillnader i bland annat ekonomiska, demografiska och sociala strukturer. Även saker som medellivslängd och spädbarnsdödlighet kan se olika ut mellan dessa stadsdelar.
Källor: Geo- boken, forskning.se, dn.se, ne.se
Bildkälla: Google
Av: Emma Berg
Jag tänkte titta närmare på vad som kommer/kan hända i framtiden om allt fler människor väljer att bosätta sig i städer.
SvaraRaderaAntingen kommer städerna att få tätare bebyggelser eller så växer städerna geografiskt (om inte både och).
Städer som ökar i täthet men inte geografiskt är bra då avstånden blir detsamma till exempelvis affärer och arbete. Man kan då välja att cykla eller promenera istället för att använda bilen vilket i längden gynnar både den globala miljön och förbättrar stadsklimatet. Tätare städer minskar även transportbehovet. Idag bor drygt 50 % av jordens befolkning i städer, dessa står tillsammans för cirka 80 % av alla koldioxidutsläpp, vilket är helt galet.
Negativt med tätare städer är att grönområden inom dem ofta försvinner. Den varma stadsluften leder också till sämre hälsa.
Geografisk utbredning ger mer rum för exempelvis parker och fotbollsplaner vilket är bra för naturen och härligt för människorna, dock blir avstånden till olika platser längre. Jag tror även att segregeringen blir tydligare om städerna utvidgas.
Som jag ser det är det omöjligt att avgöra vad som är bäst i längden. Det finns så många aspekter som spelar in. Exempelvis kanske folk som bor i städer oftare åker ut till sommarstugor eller liknande för att koppla av i naturen medan den som redan bor vid grönområden med närhet till vatten oftare åker in till centrum för att till exempel shoppa. Alltså ger båda alternativen bilfärder som ger utsläpp.
Att den enas fördel är den andras nackdel gäller många frågor som rör täta- vs. glesa städer.
/Helena Gärdin
Källor:
Tätare städer ger mindre ekologiska avtryck!
http://www.yimby.se/2011/02/studie-tatare-stader-har-_1010.html
Tätare städer= bäst för hållbar utveckling?
http://www.svd.se/kultur/tat-stad-inte-alltid-bast_3013627.svd
När städer växer:
http://miljoforskning.formas.se/sv/Nummer/April-2009/Innehall/Tema-Nar-stader-vaxer/Nar-stader-vaxer/
Snabbt växande befolkningen är mycket ojämn och det beror mest på olikheter i klimat, markförhållande, naturresurser och ekonomiska resurser. Till exempel Bangladesh som är lika stor som Grekland men med ungefär samma befolkningstäthet som Göteborgs kommun (ca 1000pers/〖km〗^2). Om Sverige hade samma befolkningstäthet som Bangladesh så skulle den ha en halv miljard invånare här. Skillnaden beror på att Bangladeshs befolkning ökar med 2.16% medan Sveriges ökar med 0.16%.
SvaraRaderahttp://sv.wikipedia.org/wiki/Göteborgs_kommun
http://skolarbete.nu/skolarbeten/bangladesh-4/http://www.globalis.se/Vaerldskartor/Befolkningstaethet
AV: Christa Ndayishimiye
Hur kan befolkningen på landsbygden minska på grund av att de vill flytta in till staden och få jobb medan befolkningen i förorten bara står still om den inte ökar? Segregation som skapas är inte för att invandrarna vill de, det finns tydlig fakta att dem vill komma in i samhälle, t.ex. då segregationen är mindre på gymnasieskolor i jämförelse med grundskolan. Anledningen till detta är gymnasie har inget med närområde att göra, när det gäller grundskolan kommer man in på den skolan man bor närmast. En anledning enligt mig till att segregationen uppstår är för att människorna i förorten har svårt att komma in i samhället på grund av olika skäl, medan de på landsbygden inte har något problem med att komma in i samhället. På så vis blir även befolkningen ute i landsbygden glesare medan befolkningen i förorten står still och befolkningen i staden bara ökar. Det går alltså att förhindra denna obalans i samhället.
SvaraRaderahttp://www.dn.se/debatt/lat-invandrare-bosatta-sig-var-de-vill-i-sverige
http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/scb/pressrelease/view/132003
// Elina