måndag 21 mars 2011

Förutsättningar för jordbruket

Någonstans i den stora världsdelen Afrika står tre unga flickor och jobbar hårt på en apelsinodling. Ungefär 80 % av de livsmedel som odlas i Afrika, Latinamerika samt Asien är enbart producerat av kvinnor. Männen har antingen sökt sig in till städerna på jakt efter jobb eller så har dem ett jobb utanför jordbruket. Kvinnornas uppgifter i jordbruket är att rensa ogräs, så, bära vatten till odlingarna samt skörda och laga maten. I de rika länderna har kvinnorna gått allt mer ifrån att jobba på jordbruket och jobbar mer i städerna. Ungefär 2% av Sveriges befolkning jobbar med jordbruk.

För att jorden ska vara så bra som möjligt för att man ska få en så bra jordbehövs det olika förutsättningar. Den första är fotosyntes. Med hjälp av fotosyntesen kan de gröna växterna om förvandla solens energi till organiska material (växtrester som inte helt och hållet är nedbrutna). Då börjar växterna jobba vid bara några få + grader, men då krävs dock även resurser av vatten. Den andra förutsättningen är jordmånens egenskap(den del av jorden som har förändrats efter bildningen), som har en viktig betydelse för jordbruksproduktionen. En begränsning för växtodlingen är kyla samt frost, då den låga temperaturen skadar växtcellerna. Alltså, det som avgör vad jordbrukaren kan odla är jordmånen, klimatet, kapitalet (produktionsmedel och tillgångar), arbetskraft och tillslut möjligheter att sälja jordbruksprodukterna.

Det är en stor skillnad bland jordbruken i rika och fattiga länder. I dem rika länderna har jordbruken riktat in sig mer på försäljning av livsmedel över hela världen medans i dem fattiga länderna drivs jordbruken mer som ett självhushåll (jordbruk som inte är beroende av utbyte av andra varor), men det finns även en liten andel som har riktat in sig på världsmarknaden. Fördelen med självhushåll är att odlaren plus sin familj förbrukar sitt eget livsmedel och är inte beroende av någon annan samt att om dem får över livsmedel kan dem sälja detta i närmaste tätort och tjäna en liten slant. Nackdelen dock är att om familjen får brist på livsmedel hotar svält eftersom man lever med små marginaler. En stor fördel i det hela är att allt fler i U-länderna börjar flytta in till städerna vilket gör att jordbruket förändras och blir mer inriktat på försäljning.
I Europa och Nordamerika är jordbruken kapitalintensivt, alltså att jordbruken satsar mycket pengar i maskiner, byggnader, konstgödsel, bekämpningsmedel mm, för att jordbruken ska bli lönsamma. Öst- och Sydostasiens risodlingar kännetecknas av hög avkastning. De goda skördarna är beroende av tillgången på billig arbetskraft och möjligheten att få två till tre skördar per år.

Källa: GEO-boken, NE, Jordbruksverket, Regeringskansliet

Linnea Groth

3 kommentarer:

  1. Jag har valt att gå djupare i de fyra faktorerna som spelar in för att ett jordbruk ska fungera. Det vill säga jordmån, klimat, kapital och arbetskraft.
    Om jorden är näringsfattig fungerar inte jordbruket särskilt bra, och man får en sämre skörd.
    Klimatet är viktigt för det går inte att odla om klimatet är för kallt eller för varmt. Den torra öknen, och den kalla tundran har inte särskilt många förutsättningar för jordbruket. På den här hemsidan kan du läsa mer om hur klimatet påverkar jordbruket: http://www.sjv.se/amnesomraden/miljoochklimat/begransadklimatpaverkan/klimatetspaverkanpajordbruket.4.4b00b7db11efe58e66b8000976.html
    Kapitalet och arbetskraften påverkar också jordbruket mycket. Beroende på vilka förutsättningar och syften man har för jordbruket brukar man dela upp jordbruket i antingen intensivt eller extensivt jordbruk.
    Intensivt jordbruk är när man brukar en mindre markyta, och satsar på att få hög avkastning (Avkastning = kan kort förklaras som vad man tjänar på jordbruken, alltså vinsten eller produkten. För en mer detaljerad beskrivning se: http://www.ne.se/school/lang/avkastning). Det intensiva jordbruket används exempelvis i de rikare länderna, där man investerar mycket pengar i maskiner och besprutningsmedel. Det kallas kapitalintensivt jordbruk. Det finns också arbetskraftsintensivt jordbruk, där man istället har hög arbetskraft som oftast är billig. Mina tankar går till risodlingarna i Kina.
    I ett extensivt jordbruk har man en större jordyta att bruka, medan kapitalet är lågt jämfört med ytan. Då kan man inte investera i särskilt mycket maskiner och dylikt utan jorden måste brukas för hand med en mindre arbetskraft. Man har inte heller pengar för bekämpningsmedel, så mycket av skörden förstörs och man måste kasta bort en stor del av grödorna. I extensiva jordbruk räcker oftast skörden till de som jobbar på jordbruket, alltså hushållet. De extensiva jordbruken används inte för att få hög avkastning, utan bara för att människorna som brukar jorden ska överleva. Detta är vanligt i u-länderna.

    Källor: GEO-BOKEN

    http://www.sjv.se/amnesomraden/miljoochklimat/begransadklimatpaverkan/klimatetspaverkanpajordbruket.4.4b00b7db11efe58e66b8000976.html

    http://www.nimade.info/industrin/2010/09/Vad-ar-intensivt-jordbruk.html

    http://se.radio86.com/kina-i-medierna/arbeta-i-varldens-fabrik-den-morka-sidan-av-kinas-arbetskraft

    http://www.ne.se/lang/extensivt-jordbruk

    http://www.ne.se/school/lang/intensivt-jordbruk

    http://www.ne.se/school/lang/avkastning

    /Emma Mazouch

    SvaraRadera
  2. Superduper intressant ämne; jordmån, extensivt- och intensivt jordbruk, sköna grejer. Men kalla fakta är att jordbruket 2050 måste producera dubbelt mot vad det gör idag. Varje dag går en miljard människor hungriga och för att utrota hungern måste jordbruket producera mer mat på nästan samma yta som det gör idag. Nya tekniker på alla plan och även GMO grödor kommer i framtiden behövas för att i alla fall i teorin mätta hela jordens befolkning. Men det är i u-länderna som den mesta av förändringen måste ske. Deras ekonomier måste växa och lyfta deras invånare ur fattigdom. Att vi i-länderna borde producera mer at än nödvändigt för att ge till dem som svälter kommer bara sätta käppar i hjulet för den tillväxt och modernisering u-ländernas jordbruk behöver.
    http://www.sjv.se/omjordbruksverket/dusomarkonsument/rackermatentillhelavarlden.4.72e5f95412548d58c2c80001095.html
    http://www.sjv.se/omjordbruksverket/dusomarkonsument/rackermatentillhelavarlden/fragorochsvar/fragorochsvarrackermatentillhelavarlden/bordeviproduceramermatisverigeochieuforatthjalpatillattfodavarlden.5.72e5f95412548d58c2c80001171.html

    SvaraRadera
  3. Ett lyckat jordbruksområde som vill gå upp i vinst, och om man vill äta sina fina grönsaker, måste man använda sig av bekämpningsmedel för att döda bland annat bladlöss och sniglar. En någonlunda stor dosering av medlet kan döda dessa inkräktare, men en för stor dosering av medlet kan få växterna att smaka väldigt illa, och vara en stor hälsorisk för oss människor, man kan bland annat skada sitt nervsystem och framkalla allergier efter en lång tid. En väldigt stor nackdel med bekämpningsmedel är att om det sprids ut i naturen kan det förstöra otroligt mycket för de frilevande djuren i världen.
    Man har nu kommit fram till att man använder drygt 200000 ton bekämpningsmedel runtom i Europa.
    Om man ska använda bekämpningsmedel i sin egen trädgård ska man tänka på att spruta det i lugnt och svalt väder, alltså inte när det är hårda vindar. Man skall också använda så låg dos som möjligt. Som vanligt ska man alltid tänka på alternativa lösningar, man måste inte använda bekämpningsmedel hela tiden!

    Tack för mig, Karzan Botani.

    http://www2.landskrona.se/kommun/miljo/milbok/mbslut99/htm/odlingsl.htm

    http://www.vimmerby.se/bygga-bo-miljo/miljoskydd/bekampningsmedel/

    SvaraRadera