Det finns två forskare som har kommit på egna teorier om hur städer är uppbyggda förhållande till jordbruksmarken staden lever på. Det finns en modell som förklarar varför man odlar vissa produkter nära marknaden och andra produkter längre ifrån. Det var tysken John Heinrich von Thünen som förklarade teorin under början av 1800-talet.
Enligt von Thünen så odlar alla bönder de grödor som maximerar vinsten han får. Alltså odlar man varor som är känsliga eller dyra att frakta så nära marknaden som man kan, medan produkter som är hållbara och klarar av långa frakter längre ifrån marknaden. De varor som hör till de känsliga är t ex nästan alla sorters grönsaker som kan bli dåliga, samt mjölk och frukt. Spannmål (olika sädeskorn man kan göra mjöl och mat av) tar alltså inte stryk av transporter och kan därför odlas och fraktas långt ifrån där de säljs. Det är bra för bönderna eftersom man behöver stora ytor för att odla spannmål på, därför kan man inte vara allt för nära städerna.
Det finns gamla modeller som just von Thünen gjorde när han levde. De visar hur boskapsdrift, säd och oljeväxter, mejeriprodukter och trädgårdsodling ligger i förhållande till varande med utgångspunkt en tätort.
Det finns även andra forskare som har kommit på olika teorier om var fabriker och bönder bosätter sig i avstånd från städer och byar. En av dessa forskare heter Walter Christaller och levde 1893 – 1969. Han var en geograf och nationalekonom och kom på centralortsteorin år 1933. Det var hans stora genombrott som gjorde honom känd. Den teorin Christaller kom la en grund för hur man byggde upp många städer efter världskrigen.
Centralortsteorin förklarar städer och orters relation till varandra, och man gick efter hur stora städerna är och fördelningen mellan dem. Enligt Christaller utgjorde sedan städerna ett system som utgick vid en centralort som var viktig för både interaktion och handel. Fördelningen av hur centralorterna ligger är beroende av att man måste kunna försörja hela staden eller byn och det kan bara bo så många människor att jordbruket kan försörja dem.
Joakim Langelaar NVSP10a
Här finns nästan alla informationer från boken och andra källor. jag skulle vilja tilläga lite mer fakta.
SvaraRaderaMan bedrevs följande verksamheter:
-Grönsaks- och trädgårdsodling samt mejeriskötsel bedrevs närmast städer
-Skogshushållning bedrevs längre bort
-Sen fanns det tre kretsar för spannmålsproduktion med tilltagande extensitet: växelbruk, koppelbruk, tredelningsbruk, kreatursskötsel och jakt- och skogsmarker.
Alla transporter sker som på 1800-talet. Jordbruket utvecklas hela tiden. Jordbruksmark täcker det mesta av Europas yta och är viktig för vårt välbefinnande och för ekonomin.
Thunens modell är en utmärkt illustration av balansen mellan mark, kostnader och transportkostnader.
Det var nog allt jag ville tilläga.
Aneta Raczynska
http://europa.eu/pol/agr/index_sv.htm
http://sv.wikipedia.org/wiki/Johann_Heinrich_von_Thünen
http://geography.about.com/od/urbaneconomicgeography/a/vonthunen.htm
Jag tror inte att John Heinrich von Thünens teori skulle stämma idag. Det är inte längre bönderna som får den största summan pengar av sina odlade varor, och eftersom att bönderna kräver ännu mindre pengar i fattigare u-länder än här i Sverige är det ett sätt för distributörerna att öka sin inkomst genom att få fram lika mycket varor för en mindre kostnad. Vi kan också kolla i våra fruktdiskar som vi har här i Sverige. Bananer, apelsiner och meloner är inga frukter som växer i vårt land, trots att John Heinrich von Thünens teori säger att dessa produkter är sådana som bör odlas i närheten för högst vinst och för att de är känsliga för längre transporter, trots det importeras det mer och mer varor till Sverige.
SvaraRaderaSå jag tror att den teori som John Heinrich von Thünens förde fram på1800-talet kanske stämde då, men som inte riktigt stämmer överens med dagens läge.
http://www.sjv.se/amnesomraden/handel/politikochframtid/eusjordbrukspolitik/fruktochgronsaker.4.6a459c18120617aa58a80001099.html
http://www.livsmedelssverige.se/hem/fakta-om-mat/140-import-och-export.html
Emma Berg
Jag håller helt med i Emmas inlägg, nuförtiden är transporten av varor mellan länder större än någonsin. Skulle man rita upp jordbruksproduktionen och marknaden idag så skulle en hel jordglob behövas. Bönder konkurrerar inte bara med jordbrukarna i det närliggande området utan också med de på andra sidan jorden.
SvaraRaderaDenna globala marknad har både för- och nackdelar. Fördelarna är t ex. att vi har ett stort utbud av varor året runt och att vi stärker våra internationella band, inte minst ekonomiskt.
Negativt med den hårda konkurrensen är att många odlare använder farliga bekämpningsmedel eller för mycket gödsel för att förbättra sina produkter, vilket kan ge miljöproblem. En annan nackdel är att vissa bönder tvingas leva med minimal lön för att varorna i våra butiker ska hållas låga.
Man kan se denna marknad ur många olika synvinklar men frågan är om det inte vore bäst ifall vi åt den mat som går att odla i vår närhet, ungefär som på 1800-talet?
Miljöpåverkan:
http://www.livsmedelssverige.se/hem/fakta-om-mat/141-maten-och-miljoen.html
Import och export:
http://www.livsmedelssverige.se/hem/fakta-om-mat/140-import-och-export.html
/Helena Gärdin