Världen
Människan är väldigt ojämnt spridd över jorden. En tredje del av jordens landyta är obebodd. Det hör ihop med människans möjligheter till försörjning, ett exempel är att i vissa ställen går det inte att bo på för att klimatet är för kallt för någonting ska växa. Antarktis är ett sådant ställe. Dens yta är nästan lika stort som Europas men på grund av att Europas klimat är bättre bor det mycket mer människor där. Europa har en befolkning på 700 miljoner, medan i Antarktis finns det inga bofasta människor. På så sätt märks det att jordytan är ojämnt bebodd. Europa är jordens tredje mest bebodda världsdelen efter Afrika och Asien där befolkningstätheten ligger på 66 invånare/km2 och Antarktis är den enda världsdelen som är obebodd.
Något som också gjort att människan är spridd över jordklotet är att förr när människan var beroende av jordbruket för försörjning så byggdes samhällen upp kring floddalar, slätter och kuster. Man bodde där för att jorden där var bördig och näringsrikt. Områdena översvämmades ofta och vatten förde med sig näringsämnen som gynnade jordbruket.
Vulkaniska områden har också bra villkor för jordbruk på grund av den näringsrika askan som faller ned och gör jorden rik på näringsämnen. Ön Java är ett exempel på detta som har ett bra klimat och aktiva vulkaner som skapar fina odlingsvillkor för bland annat ris. Java har en befolkning på 120 miljoner människor på en yta som är en tredjedel av Sverige.
Sverige
I Sverige är befolkningen ojämnt fördelat. Stora delar av landet har en befolkningstäthet på under 5 invånare/km2 men i Skåne är det 100 invårare/km2. Om man jämför Skåne med stora delar av Mellaneuropa är Skåne väldigt glest befolkat. När Sverige startade att industrialiseras så flyttade allt mer folk in i städerna och det gjorde att Sverige blev ännu mer ojämnt uppdelat. Idag bor 80 % av Sveriges befolkning i tätorter för bara 80 år sedan så bodde hälften av befolkningen på landsbygden och för 200 år sedan så bodde fyra av fem på landsbygden, detta är en effekt av industrialiseringen och hur människorna flyttade dit det fanns försörjningsmöjligheter.
Källor: 1 wikipedia 2 wikipedia 3 www.sverige.com 4 http://www.ne.se/tätort 5 geoboken
Hawta Lak
I det här inlägget så har man tagit upp det som står i boken väldigt detaljerat och noggrant och även lagt till extra information angående T-regioner. Men länkarna i texten är väldigt faktabaserade (från wikipedia och NE) och förklarar bara vad ordet eller begreppet betyder. Det här behöver inte vara dåligt men själv så tycker jag att det är väldigt svårt att associera till de länkarna och behöver mer ”liv” i länkarna. Det finns även en länk som inte alls passar in i stycket och det är den bifogade länken till faktorer, där man har en bild som visar befolkningstätheten men skriver i inlägget om hur maktförhållanden påverkar befolkningstätheten. Dessa passar inte ihop och jag skulle hellre sett länken; http://sv.wikipedia.org/wiki/Befolkningst%C3%A4thet och sen vidare till statistik för att visa exempel på faktorerna. Jag skulle även lägga till länken http://www.skane.se/templates/Page.aspx?id=280120 om Skånes befolkningstäthet där man även kan se olika bilder över Skånes befolkning.
SvaraRaderaJuliana Paulus
(skrivet till original inlägget)
SvaraRaderaAtt människor flyr från glesbygden in till storstäder i och med samhällets utveckling är uppenbart. Strävan efter att hela landet ska leva, resulterar i att politiker gör all för att muta människor att stanna kvar på glesbygden.
2006 la socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet fram ett förslag om glesbygdsavdrag. Det riktade sig till människor på glesbygden som tvingas åka flera mil till arbete, affärer, hälsocentraler, mm. och innebar sänkt skatt med 900kr. Personligen tycker jag att det lät utomordentligt. Dock blev det en del oklarheter om vart gränserna mellan glesbygd och tätort går. Och kritiker menade att 900 kr inte var en tillräcklig stor summa för att locka människor att stanna kvar på glesbygden. Därför har skatteverket avstyrkt förslaget om glesbygdsavdrag.
http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=410&doktyp=mot&rm=2001/02&bet=Sk377&dok_id=GP02Sk377
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kritik-mot-glesbygdsavdrag_267107.svd
Hanna Bengtson
I inlägget framkommer det att ungefär 1/3 av jordens landyta är obebodd. Detta beror på att man inte kan bo där under en längre tid på grund av klimatet, att det är för varmt eller för kallt. Eftersom man ej kan försörja sig och livnära sig på något. Men tänk om klimatet inte skulle hindra detta, skulle vi utnyttja den här stora landytan då? Ta tillexempel Thailand, där invånar antalet går upp mot 67 764 033 människor (år 2009), Kina, där invånarantalet går upp mot 1 331 460 000 människor (år 2009) och Indien, där invånarantalet går upp mot 1 155 347 678 människor (år 2009). Om vi skulle kunna bygga några olika samhällen på denna obebodda yta skulle det nog bli bättre både för framtiden samt miljön. För när man bor så många i ett land blir det många avgaser av tillexempel bilar, bussar mm. Samt att om man har ett mindre samhälle skulle man kunna ha mer koll på befolkningen och man skulle kunna bekosta mer utbildning till barn så att alla barn skulle kunna gå i skolan vilket betyder högre läs- och skrivkunnighet.
SvaraRaderahttp://www.google.com/publicdata?ds=wb-wdi&met=sp_pop_totl&idim=country:THA&dl=sv&hl=sv&q=thailand+inv%C3%A5nare#met=sp_pop_totl&idim=country:THA:CHN:IND
http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.554784-stadspuls-lockar-fran-glesbygd
//Linnéa