måndag 21 mars 2011

De fattigas sjukdomar och välfärdssjukdomar

För människor i den rika delen av världen är rent vatten en självklarhet, men i den fattiga delen av världen dör miljardtals människor varje år av diarré som smutsigt vatten orsakar. Detta är onödiga dödsfall för det finns tekniker hur man kan rena vatten mycket billigt. Uppenbarligen används de inte på alla platser. Det smutsiga vattnet tillsammans med svält, undernäring och alltför ensidig kost är grunden till varför många sjukdomar i de fattiga länderna överhuvudtaget existerar. Om kroppen inte förses med energi och alla viktiga näringsämnen blir den mer mottaglig för sjukdomar, dessutom utsätts många i de fattiga länderna för olika slags miljögifter i arbetet på grund av outvecklad teknik och bristande kontroll. En sjukdom i Afrika kan anses mycket allvarlig men jämfört med hemma i vårt avlånga land är den inte ett dugg farlig. Det beror på att hälso- och sjukvården inte är speciellt utvecklad i de fattiga u-länderna och många människor har inte ens tillgång till någon vård om det skulle behövas. Hemma utnyttjar vi istället sjukvården även vid värdsliga situationer som ex. skönhetsoperationer. Den rika delen av världen ställer omedvetna krav på individens utseende vilket har lett till att antalet skönhetsoperationer ökat kraftigt.

Välfärdssjukdomar uppkommer när människor blir mer förmögna och många grundar sig i något slags beroende. När vi har mer pengar att röra oss med unnar vi oss också mer. Vi konsumerar mer alkohol och tobak som i mycket stora mängder kan ge förfärliga skador på levern respektive ökad risk för cancer. Dessutom får vi råd att införskaffa ”lyxigare” och större mängder mat. Mat är en central del i människors liv för vi är beroende av näring men i den rika delen av världen går ofta detta beroende överstyr. För stort näringsintag och alldeles för lite rörelse har åstadkommit att den allvarligaste välfärdssjukdomen är fetma. Idag är det möjligt för överviktiga personer att genomgå en operation där magsäckens förminskas och som följd minskar också näringsintaget. Ett sådant ingrepp kan vara nödvändigt för att förebygga risken för andra välfärdssjukdomar som fetma lägger grunden för ex. hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes.
Världen är orättvis men på sätt och vis också rättvis, för både den första- och andra världen stångas mot sjukdomar precis som den tredje världen.

3 kommentarer:

  1. Det här blogginlägget väcker stort intresse hos mig! Framförallt kanske för att vi här i västländerna har det så bra utan att vi riktigt märker det. Det har blivit en vardag som vi tar oss för givet, tillexempel att ha rent vatten att tvätta oss i samt rent vatten att dricka. Medans i dem fattiga länderna i världen dör fyra miljarder människor av diarré som har åstadkommit just på grund av smutsigt vatten. Vilket författarinnan till den här artikeln har tagit med, men det är en sak som jag stör mig lite på. Författarinnan har nämnt att miljardtals människor dör i världen av diarré varje år, men i boken står det dock att det är fyra miljarder som dör. För mig är det väldigt viktigt med en säker siffra, då det är en stor skillnad på tio miljarder och fyra miljarder, tillexempel. Dessutom har den inte nämnt att det är mest spädbarn och små barn som dör av diarré vilket jag tycker är en väldigt viktig punkt då det är dem som är vår framtid. Samtidigt som folk dör borta i de fattiga länderna köper vi här borta i västländerna större mängd med mat samt lyxigare. Författarinnan nämner att på grund av detta rör vi på oss mindre och tillslut kommer förmodligen sjukdomen fetma utvecklas. Det stämmer nog till en stor del, men alla människor har ett val att röra på sig och att välja någon annan slags mat. Det har ingenting med hur förmögen du är som person. Annars tycker jag att författarinnan till denna bloggartikel har gjort ett utmärkt jobb och har med flera intressanta källor som förstärker detta.

    http://www.fof.se/tidning/2003/8/valfardssjukdomar-paverkar-hjarnan
    http://www.millenniemalen.nu/flx/v3/maal/millenniemaal_4/
    http://www.expressen.se/nyheter/1.1612544/en-miljard-manniskor-lever-i-svalt

    Linnéa Groth

    SvaraRadera
  2. Jag håller med vad föregående talare (bloggare i detta fall) säger angående välfärdsjukdomar. Men jag skulle också vilja spinna vidare på vad Linnea sa i kommentaren ovanför om fetma. Hon antyder att ”Alla människor har ett val att röra på sig och att välja någon annan slags mat”.
    Visst är det till viss del sant, men jag tycker det är ett väldigt platt och ytligt sätt att se på fetma. Det går inte att bara ”äta rätt och röra på sig”, och jag tror många inte riktigt förstår varför vissa människor får fetma och den psykiska anledningen bakom sjukdomen.
    Jag tror alla kan känna igen sig i ”sötsuget”. Det är också en slags sjukdom, ett beroende som enligt mig inte uppmärksammas tillräckligt mycket. Ibland blir man så sugen på cola, glass eller en chokladbit att man måste ha det. Vi är så vana med att äta socker, att vi kan må psykiskt dåligt av att inte göra det.
    Det där lilla sötsuget du känner på fredagskvällarna är inte särskilt farligt. Men vi börjar ersätta allt med godis och bakelser. Många äter sötsaker när de är stressade eller ledsna. Sockret har på så sätt blivit västvärldens drog, när man väl börjat är man fast. Det börjar som ett sätt att lindra den psykiska smärtan vi känner vid stress eller ledsamhet. Vi känner att vi kan ”unna oss” sötsaker eftersom vi mår så dåligt. Marabou-reklamen förstärker den tanken. Orden: ”hur många rutor gör dig glad?” sitter inpräntade i huvudet. En stunds njutning, men sen är känslan av tillfällig glädje över, och vi äter mer och mer.
    Sockret i godiset gör att vårt blodsocker höjs och då utsöndras insulin i kroppen. Det påverkar hungerkänslorna och gör oss hungrigare. Äter vi då mer socker bildas en ond cirkel och då har godiset blivit en drog som kroppen har svårt att motstå.

    Det är tydligt att många människor är ovetande om hur dåligt människor med fetma mår, och att de faktiskt inte har valt detta själva. På passagen, under ämnet ”hälsa, träning och kost” har en människa skrivit i ett forum om just övervikt. Där har denna anonyma person visat stort misstycke mot ”tjocka människor”, och tycker klart och tydligt att det är deras fel och skriver att han är förbannad på tjocka människor. Sedan räknar han även upp flera saker han tycker att de med fetma missar i livet för att de varit korkade och handlat fel. Vart har detta hat mot en så vanlig sjukdom kommit från? Övervikt och fetma beror ofta på en beroendekänsla att äta mycket, och man skulle kunna jämföra det med alkoholmissbruk. Varför har vi så mycket mer förståelse för alkoholister än för de med fetma? Vem skulle säga till en alkoholist: Du har ett val, sluta drick så kommer du må bra igen. Det fungerar inte så, varken för alkoholister eller de som lider av välfärdssjukdomen fetma.
    (Länken till det anonyma foruminlägget finns på: http://debatt.passagen.se/show.fcgi?category=6400000000000001&conference=10400000000000008&posting=19500000001299248)

    Källor:

    http://www.halsosidorna.se/Hormoner.htm

    http://perspektiv.nu/sv/Artiklar/Teman.aspx?ProductID=PROD716&PID=27

    http://debatt.passagen.se/show.fcgi?category=6400000000000001&conference=10400000000000008&posting=19500000001299248
    (Denna länk har jag endast tagit för att visa på hur vissa ser på ”tjocka människor”. Jag har inte tagit något fakta från den eller liknande på grund av att jag inte anser den vara särskilt pålitlig eller ”seriös”)

    Emma Mazouch

    SvaraRadera
  3. Välfärdssjukdomar; ett ord som summerar de sjukdomar ett rikt lands befolkning får, där de rör sig lite och äter mycket. Men enligt nya studier är den innebörden på väg att rubbas. Allt fler i u-länder drabbas av typiska "välfärdssjukdomar" som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och fetma. Ett slående exempel är Tonga, ett örike i Stilla havet, där dubbelt så många vuxna är överviktiga än i USA och var femte vuxen lider av diabetes. Ett annat extremt men inte lika gällande exempel är ministaten Nauru där 8 av 10 vuxna lider av fetma. Det är början på en pandemi som de läkare, upptagna med att behandla aids och malaria, är väldigt dåligt rustade för. Mexiko, Ryssland, Sydafrika och Brasilien är fyra stora länder som står inför liknande problem. Det börjar med att de rikare, liksom i I-länderna, drabbas men det kraftigaste slaget blir tillslut mot de fattiga.

    http://www.fria.nu/artikel/86151

    http://www.forskning.se/temaninteraktivt/teman/globalfetma/tonganastfetastivarlden.4.61c03dad1180e26cb8780005665.html

    SvaraRadera