Varje år fiskar man upp ca 100 miljoner ton fisk världen över, varav ca 10 miljoner ton är sötvattensfisk eller odlad fisk. På grund av olika förutsättningar för mängden fisk som kan finnas i olika delar av haven, (detta beror bland annat på var havsströmmar möts och olika rev med mera finns) delar man upp världshaven i olika fångstområden. Störst är fångsten utanför den japanska kusten mot Stilla havet. Norra Atlanten är det andra största fångstområdet i storlek.
Den ledande fiskenationen i världen är Kina, och förhållandevis är en stor del sötvattensfisk. På grund av att det fiskas så mycket skapas en obalans i havens ekosystem. Genom att vissa fiskarter fiskas upp mer än andra riskerar man att just den arten försvinner helt. Därför inför man fiskestopp för sådana arter. En sådan art är exempelvis torsk, som man infört fiskeförbud för i olika fiskeområden. Hur mycket fiskestopp egentligen hjälper är svårt att säga, eftersom olika föroreningar och utsläpp i haven fortfarande förekommer. Genom att många s.k. yngelplatser ligger i närheten av kusterna som är ordentligt förorenade skapar det problem eftersom fiskarna då inte kan föröka sig. Ändå är flertalet forskare överens om att införa fiskestopp på stora havsområden, för att skydda ekosystemens balans. Skulle man dock införa totalt fiskestopp skulle stora delar av Asien drabbas av svält, eftersom fisket är deras viktigaste källa till inkomst och föda.
En annan faktor som bidrar till utfiskning i haven är odlande av bland annat jätteräkor. För att odla dessa jätteräkor krävs det först att man avverkar en viss bit s.k. mangroveskog i tropiska zoner. Sedan skapar man en konstgjord damm där man föder upp jätteräkorna genom att mata de med fiskmjöl (och på så sätt bidrar till utfiskning). Man får ca 1 kg jätteräkor på bekostnaden av ca 4 kg fisk. En sådan här räkodling kan användas i ca 10 år innan området är förstört av stora mängder salt och bekämpningsmedel. Detta kan vara problematiskt för den fattigare befolkningen, som ibland pressas till att sälja all sin mark för att kunna bygga fler odlingar.
/ Henning Bergström NVSP10A
Källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fiske
GEO-boken sid. 206-208.
Fisken är en ekologiskt viktig grupp och förändringar i arter, antal och storlek har en stor, men ibland fortfarande inte färdigt, påverkan på resten av ekosystemet. Fisken har också en stor ekonomisk och social betydelse. De fiskarter som är särskilt drabbade av överfiske är de som har långsam tillväxt och låg produktivitet, ofta rovfiskar. Den svenska listan över hotade arter ("rödlistan") upptar 35 fiskarter, av vilka tio är broskfiskar (hajar och rockor).
SvaraRaderaKällor: www.greenpeace.se/ostersjon/pdf/Overfiske.pdf
www.yelah.net/news/20060309194037
Det finns en stor efterfrågan på fisk eftersom det bidrar till näring för oss. http://www.wwf.se/source.php/1210641/ww-eko-4-08-brannpunkt.pdf
SvaraRaderaDetta har inte bara bidragit till vanlig fiske och produktion till fiske utan till överfiske. Vilket har nu bidragit till att bestånden av torsk och strömning, samt rovfiskar (som nämnts i tidigare kommentar), påverkats mycket. http://www.havet.nu/?d=33
Att det behövs fiskmjöl som görs på riktiga fiskar för att odla jätteräkor gör det inte lättare att stoppa fisket även om det brukar göras av de rester man kan råkas få med. http://sv.wikipedia.org/wiki/Fiskmj%C3%B6l
Juliana Paulus
Jätteräkodlingar anläggs i områden där tidigare mangroveskog lämpade sig (men som tyvärr har huggits ner). Kritiken mot jätteräkor har blivit allt tydligare när butik efter butik bojkottar det delikata, odlade skaldjuret. Produktionen av tigerräkor innebär stora påfrestningar för miljö och människor.
SvaraRaderaMangroveskogen räddar liv och är ett utomordentligt skydd mot bl.a. tsunamivågor. Beräkningar tyder på att en 100 m djup mangroveskog kan fånga upp 90% av tsunamins styrka. Dock är det få länder som idag har någon mangroveskog kvar och heller inget skydd mot extrema vågor.
Hanna Bengtson
http://www.fof.se/tidning/2006/1/jatterakan-som-slar-ut-mangroven
http://svt.se/2.53332/1.768078/jatterakor_hot_mot_miljo_och_manniskor