Vilka produkter odlas? Drivs jordbruket intensivt-med mycket arbete, energi eller maskiner för att ge hög avkastning per hektar, eller intensivt-på stora arealer med liten arbetsinsats, låg produktionskostnad, men också låg avkastning per hektar? Används produkterna i hushållet eller går de till försäljning? I vilken klimatzon bedrivs jordbruket? Svedjebruk förekommer i tropikerna där jordbrukarna med hjälp av hackor och andra enkla redskap, röjer och bränner ner små ytor av den tropiska regnskogen eller savannen. Askan ger marken näring för en eller ett par skördar. Bönderna har inte tillgång till gödsel som behövs för att odla den röjda marken i flera år. Familjen röjer varje svedjan och tills skördarna minskar eller till kraftiga tropiska regn orsakar markerosion. Mer än 200 miljoner människor försörjer sig på tropiskt Svedjejorbruk. De som bor på savanner och i tropiska regnskogar i Sydamerika, centrala Afrika och Indonesien. I tropiska Sydamerika odlas kassava, majs, avokado, medan i tropiska Afrika är det odling av jams och taro. Svedjebruket ersätts av odlingssätt so minskar riskerna för jordförstöring. Tropiskt växelbruk är en arbetsintensiv metod som gör att befolkningen bor kvar på samma plats under lång tid. Förutom durra och hirs odlas det också frukt, rotfrukter och förädlade former av sädesslag. Dock i tropiska och subtropiska delar av världen drivs det stora plantager. Plantageodling innebär att man satsar på monokultur, alltså ensidig odling av fleråriga plantagegrödor t.ex. kaffe, kakao, bananer m.m. Nackdelen med den ensidiga odlingen på samma markområde är att markens näringsreserver utarmas. De måste röja nya odlingsområden efter några år, vilket inte är hållbart i längden. Ersatt naturprodukterna har plantager mist sin betydelse.
Ett stort antal världens fattigaste länder är beroende av en enda exportgröda som kaffe, bananer eller te. Om världsmarknadspriset i landet sjunker försämras den ekonomiska situationen i landet. Många länder med enstaka exportgrödor har råkat ut för sjunkande priser på exporterade grödor medan de importerade industrivaror och olja har blivit dyrare. I tropiska och subtropiska områden odlas ris. I Japan och Italien finns 45˚ nordlig bredd. Våt eller låglandsris odlas under vatten och ungefär 10 % av det ris odlas är torr-ris eller höglandsris. Ris är ett överlevnadsvillkor för cirka två miljarder människor. I Öst-och Sydostasien är risodlingen beroende av monsunregnen. Våt-ris har en vegetationsperiod på fem månader. Under tiden krävs det åtta soltimmar per dag och en medeltemperatur på 20˚C. Monsunregnen styr odlingsåret.
Efter tv månader sätter risplantan ax och efter ytterligare tre månader kan bönderna skörda riset. Riset odlas bäst på leriga jordar och nära kusten är det möjligt för bönderna att få två risskördar per år, längre norrut består andra skörden av vete och innan nästa växtsäsong börjar kan fälten sättas under vatten och fungera som fiskodlingar.
Källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Svedjebruk
http://sv.wikipedia.org/wiki/Plantage
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ris
lite om tropiskt växelbruk hittas i boken GEO s. 213
AV: Christa Ndayishimiye
Svedjejordbruket hotar de tropiska savannerna på grund av att dem utrotas. Djuren som bor i regnskogen dör ut på grund av att deras naturliga livsmiljö förstörs. 80 % av Madagaskars inkomst hänger på jordbruket detta hotar öns regnskog som täckte ön till 90 %. Nu finns endast 10 % kvar på grund av röjningen. Väldigt ofta när man bränner ner skogen så kan elden bli okontrollerad och sprida sig över oönskade delar av skogen. Flera försök på att stoppa röjningen av skogen har påbörjats men går inte att genomföra eftersom de fattiga människorna lever på detta.
SvaraRaderahttp://www.wwf.se/vrt-arbete/var-arbetar-wwf/afrika/madagaskar/1132837-madagaskar-hot
http://www.globalarkivet.se/871/1/svedjebruk_0504.pdf
Jag skulle vilja komplettera Plantagejordbruk med arbetsförhållandet och låga löner , Många av frukterna som vi äter så som bananer odlas i utvecklingsländerna . Dessa arbetsförhållanden på plantagen är mycket dåliga och lönerna så pass låga att dem inte räcker till.Men det är inte bara det utan vissa som är plantageanställda inom fruktindustri är bara säsonganställda vilket innebär att dem bara är anställda under en bestämd tid. När plantagearbetare väl säljer sin frukt så hamnar detta i mellanhänder som själva tar en stor del av vinsten.I slutändan så förlorar plantagearbetarna en väldigt stor del av vinsten genom att dem får mycket sämre betalt och plantageförhållandena är mycket dåliga.Och matpriserna bara stiger.
SvaraRaderaKällor:
http://www.fairtrade.se/cldoc/96.htm
http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1312&blogg=27278
http://ekuriren.se/ledareasikter/ledare/1.926414-de-fattigas-dyrare-mat
Selma Cokoja Nvsp10a
Jag skulle vilja lägga till en liten analys om extensivt- och intensivt jordbruk.
SvaraRaderaExtensivt jordbruk(främst inom U-länderna); jordbruk på stora arealer med liten arbetsinsats, låg produktionskostnad, låg avkastning per hektar. Denna typ av jordbruk används då jordbearbetning egentligen inte är lämplig. Man får jobba med begränsade insatser för att få ut optimalt av arbetsarealen.
Intensivt jordbruk(främst inom I-länderna); kräver mycket energi, arbete eller maskiner för att ge hög avkastning per hektar. Denna typ av jordbruk är väldigt effektiv, och man får ut maximalt med livsmedel av minimalt arbete. Dock kan metoden medföra problem på lång sikt genom att bl.a. jordens mullhalt sjunker och markens biologiska liv utarmas.
Trots att det intensiva jordbruket nyttjar många miljöfarliga medel som till exempel bekämpningsmedel och konstgödning så vägs det upp mot den höga avkastningen. Utan det intensiva jordbruket skulle allt mer mark behöva tas i anspråk för att föda den växande befolkningen. Detta hade inneburit mer utsläpp av växthusgaser än vad det moderna jordbruket står för.
Emma Larsson
GEO boken s212-215
http://www.ne.se/lang/extensivt-jordbruk
http://www.ne.se/lang/intensivt-jordbruk
http://encyclopedia.stateuniversity.com/pages/10620/intensive-farming.html
http://www.atl.nu/Article.jsp?article=60692&nyhetsbrev&&a=%22Intensivt%20jordbruk%20bra%20f%C3%B6r%20klimatet%22