måndag 25 april 2011

Momentet avslutat

Då vill jag tacka för erat goda arbete, för de bra synpunkter jag fått i utvärderingarna, och för er som missar lektionen idag finns slutpoängen under fliken Poängsättning.
Tack igen för era insatser / Mikael

söndag 27 mars 2011

Livsmedels- och jordbrukspolitik

Det finns många frågor angående livsmedels- och jordbrukspolitik, men frågan "Hur ska ett land tillhanda göra sin befolkning med nyttiga, säkra och prisvärda livsmedel?" är själv utgångspunkten för livsmedels- och jordbrukspolitik. Kampen mellan grupper som förespråkar frihandel för jordbruksprodukter och de som förespråkar en hög självförsörjningsgrad har stått länge. De förespråkarna för frihandel vill ha billiga livsmedel och tycker att det är bra att den inhemska jordbruksmarknaden får konkurrens utifrån. De motiverar också för att u-länder kan få igång utvecklingen genom att exportera livsmedel till i-länder. De som däremot förespråkar självförsörjning varnar för att det kan uppstå situationer där prissvängningar på världsmarknaden gör nödvändiga basvaror svåröverkomliga.

Jordbruket i Sverige kan beskrivas som en näringsgren i ständig förändring, syftet var dock i lång sikt att göra landet självförsörjande. Under 1900-talet från de båda världskrigen rådde livsmedelsbrist i Europa och det främste syftet var att öka produktiviteten för att säkra livsmedelsförsörjningen. Sverige är EU-medlem, vilket gör att det är en del av den gemensamma livsmedels och jordbrukspolitik. Eftersom EU vill deras egen producerade livsmedel ska ha företräde vill de att jordbruksprodukter som produceras inom EU ska kunna röra sig fritt utan handelshinder på den gemensamma marknaden. EU ansåg också att ett statligt stöd till jordbrukarna nödvändigt för att dessa skulle stanna på sina gårdar och producera mat, vilket förklarar syftet av målen för EU-jordbrukspolitiken.

Den gemensamma jordbrukspolitiken (EU) har som mål att;

  • Höja produktiviteten inom jordbruket.
  • Tillförsäkra jordbruks befolkning en skälig levnadsstandard, särskilt genom en höjning av den individuella inkomsten för dem som arbetar i jordbruket.
  • Stabilisera marknaderna.
  • Trygga försörjningen.
  • Tillförsäkra konsumenterna tillgång till varor till rimliga priser.

Jordbrukspolitiken inom EU utgör en ständig källa till irritation p.g.a. de ovanstående fem målen. Den intensiva odlingen leder till att miljön belastas med tungmetaller från konstgödsling och med kemikalier från ogräs- och insektsbekämpning och det gör att jordbrukspolitiken befinner sig under ett ständigt tryck från olika samhällssektorer därför att den medför en rad negativa konsekvenser för folkhälsan miljön och välfärden både inom EU och utanför EU:s gränser. Därmed vill Europas konsumenter ha livsmedel som är säkra och nyttiga.

Nuförtiden satsar Eu mer på att öka produktionen av ekologiska livsmedel och att utveckla nya näringar och grödor för landsbygden, vilket ska leda till mindre produktion av livsmedel och ökad produktion av t.ex. energigrödor. Ungefär 35 % av EU:s budget går till jordbrukspolitiken. EU:s gemensamma jordbrukspolitik och syftet var därmed att få en ökad produktion för att åstadkomma en höjd självförsörjningsgrad gällande livsmedel inom gemenskapen. Målen som har satts upp har varit en följd av politikens strävan om att producera kvalitetsprodukter och främja miljöskyddet inom jordbrukssektorn. EU vill försäkra sig om att alla medborgare kan få livsmedel av samma höga standard. EU:s jordbrukspolitik resulterar i att höja matpriser, överskottsprodukten och låg måluppfyllelse genom att subventionera det ekologiska jordbruket och det leder till ett ökat intresse hos lantbrukare att lägga om sin produktion och detta ger i sin tur till följd att konsumenterna får ett bredare utbud av miljömärkta produkter.

Andra länder kritiserar I-länderna (Eu) i WTO att de skyddar sig med hjälp av handelshinder mot konkurrens i de sektorer där de fattigaste länderna är mest dynamiska. Genom den gemensamma jordbrukspolitiken fick lantbrukarna stöd och garanterade priser, vilket stimulerade dem att öka produktionen, men de andra länderna har svårt att begripa det. En del varor exporterade man med hjälp av stöd, medan andra fick lagras eller säljas med subventioner inom EU. Dessa åtgärder innebar höga budgetkostnader och det var just därför ledde till internationell kritik från andra länder med stora exportintressen.

För länder som inte har handelshinder i form av tullar, gäller priserna på världsmarknaden. Men ofta råder det inte fri konkurrens, eftersom några stora uppköpare har nästan totalt kontroll över marknaden. Fem företag har 90 % kontroll över handeln i kaffe i världen och lika många företag kontrollerar 80 % av tehandeln. Med så företag är risken stor att företagen själva kan sätta priserna. Hur ska ett fattigt u-land våga häva tullar och släppa importen fri då om det inte är särskilt bra på någonting, som inte kan göra någonting bättre än vad andra i-länder kan?

Källor: GEO-boken (s. 202-203)
/ Ahmet Tan-NVSP10A

Demografiska teorier




    Redan 1700-talet har man haft olika teorier om befolknings hållbarhet, om att vad som händer när det inte finns tillräckligt med resurser för befolkningen!?! Det finns två huvudsakliga teorier med två olika uppfattningar om befolknings hållbarhet. Den ena står Thomas Malthus för, och den andra står Esther Boserup för.


    Med den första teorin från Malthus menas att befolkningen ökar mycket snabbare än tillgången på livsmedel. Nämligen när livsmedlen inte räcker till drabbas befolkningen av svält och ökad dödlighet, och därmed återställs befolkning på en nivå där områdets produktionsförmåga räcker till. Då börjar befolkningen emellertid öka igen. Malthus var en engelsk präst och ekonom som levde på 1700-talet. Medan alla vetenskapsmännen tyckte att det var positivt med en stor befolkning stod han emot detta i en skrift från 1798. Han påstod att befolkningen ökade snabbare än vad produktionen på mat gjorde. Senare i mitten av 1900-talet kom hans idéer tillbaka med den nymalthusianska skolan där de åter nämnde teorin att jordens resurser var begränsade och ju fler människor desto större tryck på dessa begränsade. De trodde att man kan kunde förhindra detta världssvält och ständigt fattigdom genom att minska folkökningen, ” genom familjeplanering och barnbegränsning”. Men under Malthus livstid ansåg franska filosofer att det var fel att skylla fattigdomen och svälten på folkökningen, utan att det var ekonomiska och politiska skäl som stod bakom fattigdomen. På senare tid man kunnat bevisa det också att det går att kombinera folkökning med ökat välstånd.



    Malthus befolkningsteori


    Den andre teorin Esther Boserup, som var en dansk ekonom under 1960-talet står för. Esther bevisade igenom sin undersökning av historiska jordbrukssamhällen att det är befolkningens storlek som avgör tillgången på mat. Hon såg att en folkökning kunde leda till nya odlingsmetoder och ny teknik. Hon kom fram till att en folkökning kan sätta igång en teknisk utveckling och istället för svält leder en folkökning till överskott av livsmedel och ökad välfärd. Esther och hennes anhängare har en optimistisk syn på framtiden och människornas förmåga att anpassa sig till innovationer (nya idéer, produkter, tjänster osv.).






    Boserups befolkningsteori



    källor: Geo-boken, S. 131.


    http://www.ne.su.se/ed/pdf/32-5-adbt.pdf


    http://pluto.hive.no/pluto2003/espentan/NSM/Befolkning/


    Gholam Jafary/NVSP10a

    onsdag 23 mars 2011

    Markförstöring

    Eftersom klassen har bara 30 elever så blev det inget inlägg om markförstöring. Utgå från SP10d:s inlägg: http://rgsp10d.blogspot.com/2011/03/markforstoring.html. Gör kommentaren här dock.

    Brain Drain/Brain Gain

    Eftersom inget inlägg inkommit, utgå från SP10d:s inlägg: http://rgsp10d.blogspot.com/2011/03/brain-draingain.html

    Tätbygder och glesbygder

     Världen
    Människan är väldigt ojämnt spridd över jorden. En tredje del av jordens landyta är obebodd. Det hör ihop med människans möjligheter till försörjning, ett exempel är att i vissa ställen går det inte att bo på för att klimatet är för kallt för någonting ska växa. Antarktis är ett sådant ställe. Dens yta är nästan lika stort som Europas men på grund av att Europas klimat är bättre bor det mycket mer människor där. Europa har en befolkning på 700 miljoner, medan i Antarktis finns det inga bofasta människor.  På så sätt märks det att jordytan är ojämnt bebodd.
    Europa är jordens tredje mest bebodda världsdelen efter Afrika och Asien där befolkningstätheten ligger på 66 invånare/km2 och Antarktis är den enda världsdelen som är obebodd.
    Något som också gjort att människan är spridd över jordklotet är att förr när människan var beroende av jordbruket för försörjning så byggdes samhällen upp kring floddalar, slätter och kuster. Man bodde där för att jorden där var bördig och näringsrikt. Områdena översvämmades ofta och vatten förde med sig näringsämnen som gynnade jordbruket.
    Vulkaniska områden har också bra villkor för jordbruk på grund av den näringsrika askan som faller ned och gör jorden rik på näringsämnen.  Ön Java är ett exempel på detta som har ett bra klimat och aktiva vulkaner som skapar fina odlingsvillkor för bland annat ris. Java har en befolkning på 120 miljoner människor på en yta som är en tredjedel av Sverige.


    Sverige
    I Sverige är befolkningen ojämnt fördelat. Stora delar av landet har en befolkningstäthet på under 5 invånare/km2 men i Skåne är det 100 invårare/km2. Om man jämför Skåne med stora delar av Mellaneuropa är Skåne väldigt glest befolkat. När Sverige startade att industrialiseras så flyttade allt mer folk in i städerna och det gjorde att Sverige blev ännu mer ojämnt uppdelat
    . Idag bor 80 % av Sveriges befolkning i tätorter för bara 80 år sedan så bodde hälften av befolkningen på landsbygden och för 200 år sedan så bodde fyra av fem på landsbygden, detta är en effekt av industrialiseringen och hur människorna flyttade dit det fanns försörjningsmöjligheter.
    Källor: 1 wikipedia 2 wikipedia 3 www.sverige.com 4 http://www.ne.se/tätort 5 geoboken

    Hawta Lak

    tisdag 22 mars 2011

    Sexuell och reproduktiv hälsa

    I många fattiga länder innebär en graviditet och barnafödande stora hälsorisker. Varje år dör över 500 000 kvinnor i samband med förlossningar. Ca 20 miljoner kvinnor får även bestående men på grund av för många förlossningar. Dödligheten hos både modern och barnet ökar om modern får flera barn väldigt tätt. Många familjer tvingas på grund av den höga barnadödligheten skaffa många barn. Då ökar chanserna att ett av barnen överlever till vuxen ålder, får ett jobb och kan försörja föräldrarna när de blir gamla. Därför skaffar föräldrar barn som en sorts pensionsförsäkring. Genom att införa mödra- och barnhälsovård minskar man dödligheten och i fortsättningen antalet födda barn. Detta gynnar kvinnorna. Kvinnor med en utbildning blir värderade utefter den och inte efter antalet födda barn, därför får utbildade kvinnor färre barn.
    Familjeplanering innefattar förmågan att planera, förhindra eller senarelägga barnafödandet. Familjeplaneringen byggs till stor del på kunskap om hur de olika könen fungerar, tillgång till preventivmedel och säkert sex. En annan viktig del är jämställdheten. Ett jämställt förhållande mellan könen är viktigt eftersom en kvinna ska få bestämma över sin egen kropp. Om mannen har en högre ställning kan han tvinga sin fru att föda precis så många barn han vill ha. Kvinnan har då inget att säga till om, trots att det är hennes kropp. Men det strävas efter ett mer jämlikt samhälle. År 1994 beslöts det på befolkningskonferensen i Kairo att de reproduktiva rättigheterna, det vill säga rätten att bestämma själv vilken partner och hur många barn man ska ha, och de sexuella rättigheterna, vilket är rätten att slippa diskriminering och övergrepp, ska ingå i de mänskliga rättigheterna.

    / Jenny Lilja

    Produktion av mat - Fiske

    Varje år fiskar man upp ca 100 miljoner ton fisk världen över, varav ca 10 miljoner ton är sötvattensfisk eller odlad fisk. På grund av olika förutsättningar för mängden fisk som kan finnas i olika delar av haven, (detta beror bland annat på var havsströmmar möts och olika rev med mera finns) delar man upp världshaven i olika fångstområden. Störst är fångsten utanför den japanska kusten mot Stilla havet. Norra Atlanten är det andra största fångstområdet i storlek.

    Den ledande fiskenationen i världen är Kina, och förhållandevis är en stor del sötvattensfisk. På grund av att det fiskas så mycket skapas en obalans i havens ekosystem. Genom att vissa fiskarter fiskas upp mer än andra riskerar man att just den arten försvinner helt. Därför inför man fiskestopp för sådana arter. En sådan art är exempelvis torsk, som man infört fiskeförbud för i olika fiskeområden. Hur mycket fiskestopp egentligen hjälper är svårt att säga, eftersom olika föroreningar och utsläpp i haven fortfarande förekommer. Genom att många s.k. yngelplatser ligger i närheten av kusterna som är ordentligt förorenade skapar det problem eftersom fiskarna då inte kan föröka sig. Ändå är flertalet forskare överens om att införa fiskestopp på stora havsområden, för att skydda ekosystemens balans. Skulle man dock införa totalt fiskestopp skulle stora delar av Asien drabbas av svält, eftersom fisket är deras viktigaste källa till inkomst och föda.

    En annan faktor som bidrar till utfiskning i haven är odlande av bland annat jätteräkor. För att odla dessa jätteräkor krävs det först att man avverkar en viss bit s.k. mangroveskog i tropiska zoner. Sedan skapar man en konstgjord damm där man föder upp jätteräkorna genom att mata de med fiskmjöl (och på så sätt bidrar till utfiskning). Man får ca 1 kg jätteräkor på bekostnaden av ca 4 kg fisk. En sådan här räkodling kan användas i ca 10 år innan området är förstört av stora mängder salt och bekämpningsmedel. Detta kan vara problematiskt för den fattigare befolkningen, som ibland pressas till att sälja all sin mark för att kunna bygga fler odlingar.

    / Henning Bergström NVSP10A

    Källor:

    http://www.ne.se/lang/fiske

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Fiske

    GEO-boken sid. 206-208.

    Migration och den demografiska transitionen



    Det finns två typer av migration: intern migration och extern migration. Intern migration är när människor flyttar inom ett land, t.ex mellan två kommuner. Extern migration är när människor flyttar från ett land till ett annat. FN uppskattade år 2000 att ca 175 miljoner människor flyttat från ett land till ett annat. Av dessa levde 35 miljoner i USA, 13 miljoner i Ryssland, och 7 miljoner vardera i Tyskland, Frankrike, Ukraina och Indien. Länder som många lämnar är Irak, Afganistan, Somalia, Mexiko och Haiti.

    Vad som får människor att flytta brukar analyseras med hjälp av ''push and pull modellen''. Push faktorer är sådant som får människor att lämna ett område (emigrera). Det kan vara allt från krig och fattigdom till dåliga arbetsmöjligheter. Pull faktorerna är sådant som får folk att vilja flytta till ett visst område (immigrera). Det kan vara allt från bättre möjligheter till arbete till att få leva ett liv utan krig, fattigdom, svält och politisk förföljelse. På 1800-talet emigrerade ca 30 miljoner människor till USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland. Push faktorn då var samma som nu även om den emigrationen var mycket mer omfattande än idag. Ungefär 1,2 miljoner människor lämnade Sverige och procentuellt sett så överträffades vi under den här tiden endast av Irland och Norge. Läs mer om den svenska emigrationen här http://www.utvandrarnashus.se/kunskapsbanken-13048.asp


    Även efter de båda världskrigen så lämnade många människor Europa eftersom kontinenten (med vissa undantag) i stort sätt låg i ruiner.
    Den demografiska transitionen består av tre skeden.
    Skede 1 är i ett förindustriellt samhälle där döds och födelsetal är höga av olika andledningar och folkökningen är liten. Befolkningen förblir ung och jordbruk är en viktig inkomstkälla för alla och även barnen måste hjälpa till och arbeta.

    I skede 2 minskar mortaliteten och befolkningen ökar kraftigt. Andledningen till folkökningen är bättre jordbruksmetoder som ger mer och bättre föda till alla samt bättre sjukvård så att det blir mindre sjukdomar som sprider sig (vilket de gjorde i skede 1). Eftersom det finns flera barn nu så styckas gårdarna upp och varje jordbrukare har mindre jord att bruka, det är en annan andledning till att så många europeer stack till Amerika och Australien. För att ha mer orörd jord att bruka.

    I skede 3 fortsätter befolkningen att öka trots att färre barn föds. Utvecklingen går framåt och allt fler får jobb i den växande industrin. Industrin är kopplad till städerna så nu sker en kraftig intern emigration, bort från landet och in i städerna. Det kallas urbanisering.
    I skede 3 så införs obligatorisk skolgång för barn, kvinnor utbildar sig och får jobb och minskad dödstal bland barn på landet.

    I skede 4 avstannar den naturliga folkökningen eftersom nativitet (barn som föds) 0ch mortalitet (folk som dör) tar ut varandra. Majoriteten av befolkningen bor i städerna. I stället för att folk flyttar från landet till städerna så flyttar de nu mellan städer av olika storlek. I vissa länder, t.ex Tyskland och Japan, så minskar till och med befolkningen med det jämnar man ut genom att ta emot flyktingar från krigshärjade länder eller länder som befinner sig i skede 2 eller ''zonen'' mellan skede 2 och 3.

    Länkar: Geografiboken sid 123-124, http://http://sv.wikipedia.org/wiki/Demografisk_transition, http://http://www.genealogi.se/wiki/index.php/Emigration, samt länken om svenska utvandrare lite längre upp.

    Av: Gustav Eriksson NVSP10a

    Befolkningspolitik Sverige & Kina


    Ska andra ha rätt till att bestämma hur många barn man ska ha? Beslutet att kunna skaffa ett barn är en privat angelägenhet. Både genom nationell och internationell befolkningspolitik så försöker politiker och andra makthavare påverka människors beslut om hur många barn som dem ska skaffa. Av Demografiska teorierna försöker politikerna få människor att skaffa fler eller färre barn där beslutet är individens. Både den muslimska och katolska kyrkans ledare är emot former av barnbegränsning.
    I Kina införde man år 1979 ’’ett barnsprogrammet’’ vad man menade med Ett barnsprogrammet var att man med hjälp av Myndigheterna ville sänka födelsetalet genom att erbjuda gratis preventivmedel och fri abort för att kunna sätta stopp för befolknings ökningen. Familjer som inte har skaffat barn eller bara har ett barn fick ’’ett barnsbidrag’’ och gratis högre utbildning till sitt barn. Medan folk som har mer än ett barn är tvungna att betala tillbaka den summan för barnsbidraget av det första barnet, det barnet förlorar då gratis högre utbildning. Kvinnlig personal har fått graviditets testats av sin arbetsgivare och blivit tvungen till att göra en abort om dem redan har ett barn. 1979 så var målsättningen i Kina att man skulle ha en befolkning på 1,3 miljarder år 2000. Vilket man lyckades med. Man gjorde alltså allt som krävdes för att hålla ökningen stabil.
    En steriliseringslag kom ut år 1935 i Sverige och för att stödja denna lag så opererades omkring 63 000 människor i Sverige fram till år 1975.Vissa var tvungna att tvångssterilisera sig vilket är fel. Dem flesta kvinnorna som gick igenom detta fick inte veta vad ingreppet skulle få för konsekvenser utan man chansade när man gjorde steriliseringen. Man var ibland tvungen till att genomgå en sterilisering för att kunna göra abort. Hade man använt denna typ av sterilisering i Kina så hade nog befolknings antalet sjunkit hastigt, fler kvinnor hade dött. Sedan 1976 så har man rätt till att själv bestämma om man vill genom gå en sterilisering.
    Om man är över 25 så behöver man inget tillstånd från Myndigheterna. Dem hade en helt fel grund och dessa kvinnor som fått gå igenom denna tvångssterilisering har idag rätt till ersättning. På ett ungefär så tror man att ca 1 700 personer fått denna ersättning. Man har under denna tid i Sverige begått ett stort och hemskt brott.
    Det blir otydligt var det är Sverige och var det är Kina du beskriver förhållandena i. Vad är "Myndigheterna"? Försök hitta vilka det var. Sista meningen är gissningsvis en personlig (och förståelig) åsikt, men spar den till kommande veckor?


    Selma Cokoja Nvsp10a

    Vatten och mat


    Vattnet står i centrum för hela mänsklighetens överlevnad. Vi är beroende av rent dricksvatten men också av vatten för tvätt, hygien och matlagning men även för jordbruket och industrin.
    Människors vattenproblem ser olika ut beroende på var i världen man lever.
    För att en människa ska kunna överleva behöver hon dricka 3 liter per dag.
    För tvätt, hygien, matlagning och annat hushållsbruk beräknar man att 50 liter per person och dag räcker.

    Frågan om tillgången på vatten är också en fråga om tillgången på mat. För att producera den mat en person konsumerar under en dag, går det åt cirka 3500 liter vatten, grundvatten och regnvatten. Den andel vatten som används för att producera mat och andra varor kallas virtuellt vatten.
    Hur mycket vatten som egentligen går åt beror på miljön. I en torr och varm miljö krävs det ca 3000 liter vatten för att odla 1 kg vete, medan i ett svalare klimat krävs det endast 400 liter vatten. Så därför är odling i svalare klimat mer ekonomiskt och tär inte lika mycket på naturresursen vatten.

    När livsmedel exporteras till andra länder så exporteras samtidigt den kvantitet vatten som krävdes för att producera livsmedlet, därav namnet virtuellt (skenbart) vatten eftersom vattnet inte exporteras i verkligheten. På samma sätt kan man självklart mäta energi och konstgödsel med mera.

    Så här mycket virtuellt vatten går åt till att framställa de här varorna:
    1 kg nötkött = 16000 liter vatten
    1 kg kyckling = 3500 liter
    1 hamburgare = 2400 liter
    1 liter mjölk = 900 liter
    1 kg potatis = 500 liter
    1 33cl Cola burk = 200 liter
    1 kopp kaffe = 140 liter
    1 ägg = 135 liter

    För att producera ett kilogram av ovanstående livsmedel förbrukas det ungefär så här mycket vatten.
    Som en absolut miniminivå anger FN att det behövs 20 liter vatten per person och dag, och då räknas tvätt, hygien osv till det. Över en miljard människor har inte tillgång till denna mängd vatten utan lever bara på 5 liter vatten som ofta är förorenat, och det leder till att man får till exempel diarré men även en del sjukdomar som leder till att en hel del människor dör dagligen.
    Ett av millenniemålen som FN satt som delmål är att halvera antalet personer som saknar rent dricksvatten fram till år 2015. Men vem ska förse befolkningen med rent vatten: Ska det vara myndigheterna eller privata företag?
    Förr, när tillgången på dricksvatten var god, såg befolkningen rent vatten som en fri nyttighet som alla kunde använda. Förbrukningen har emellertid ökat och när allt fler vill ha tillgång till rent vatten har det blivit en bristvara. Ökad efterfrågan på dricksvatten leder till stigande priser, vilket gör att dom privata företagen blir intresserade av att börja sälja rent vatten till andra. Det leder till att människorna i u-länder inte har råd att köpa rent dricksvatten eftersom det är för dyrt

    Här i Sverige sköter det franska företaget Veolia vatten och avlopp i Norrtälje, medan EON äger vattenanläggningarna i norrköping. Som i resten av världen sköts vattenhanteringen till största delen av myndigheterna eller kommunala bolag.


    / Sara Ali

    Källor:
    Geografi boken sidan 204-205 och källorna i texten.

    Jordbruk i världen del 1

    Vilka produkter odlas? Drivs jordbruket intensivt-med mycket arbete, energi eller maskiner för att ge hög avkastning per hektar, eller intensivt-på stora arealer med liten arbetsinsats, låg produktionskostnad, men också låg avkastning per hektar? Används produkterna i hushållet eller går de till försäljning? I vilken klimatzon bedrivs jordbruket? Svedjebruk förekommer i tropikerna där jordbrukarna med hjälp av hackor och andra enkla redskap, röjer och bränner ner små ytor av den tropiska regnskogen eller savannen. Askan ger marken näring för en eller ett par skördar. Bönderna har inte tillgång till gödsel som behövs för att odla den röjda marken i flera år. Familjen röjer varje svedjan och tills skördarna minskar eller till kraftiga tropiska regn orsakar markerosion. Mer än 200 miljoner människor försörjer sig på tropiskt Svedjejorbruk. De som bor på savanner och i tropiska regnskogar i Sydamerika, centrala Afrika och Indonesien. I tropiska Sydamerika odlas kassava, majs, avokado, medan i tropiska Afrika är det odling av jams och taro. Svedjebruket ersätts av odlingssätt so minskar riskerna för jordförstöring. Tropiskt växelbruk är en arbetsintensiv metod som gör att befolkningen bor kvar på samma plats under lång tid. Förutom durra och hirs odlas det också frukt, rotfrukter och förädlade former av sädesslag. Dock i tropiska och subtropiska delar av världen drivs det stora plantager. Plantageodling innebär att man satsar på monokultur, alltså ensidig odling av fleråriga plantagegrödor t.ex. kaffe, kakao, bananer m.m. Nackdelen med den ensidiga odlingen på samma markområde är att markens näringsreserver utarmas. De måste röja nya odlingsområden efter några år, vilket inte är hållbart i längden. Ersatt naturprodukterna har plantager mist sin betydelse.
    Ett stort antal världens fattigaste länder är beroende av en enda exportgröda som kaffe, bananer eller te. Om världsmarknadspriset i landet sjunker försämras den ekonomiska situationen i landet. Många länder med enstaka exportgrödor har råkat ut för sjunkande priser på exporterade grödor medan de importerade industrivaror och olja har blivit dyrare. I tropiska och subtropiska områden odlas ris. I Japan och Italien finns 45˚ nordlig bredd. Våt eller låglandsris odlas under vatten och ungefär 10 % av det ris odlas är torr-ris eller höglandsris. Ris är ett överlevnadsvillkor för cirka två miljarder människor. I Öst-och Sydostasien är risodlingen beroende av monsunregnen. Våt-ris har en vegetationsperiod på fem månader. Under tiden krävs det åtta soltimmar per dag och en medeltemperatur på 20˚C. Monsunregnen styr odlingsåret.
    Efter tv månader sätter risplantan ax och efter ytterligare tre månader kan bönderna skörda riset. Riset odlas bäst på leriga jordar och nära kusten är det möjligt för bönderna att få två risskördar per år, längre norrut består andra skörden av vete och innan nästa växtsäsong börjar kan fälten sättas under vatten och fungera som fiskodlingar.
    Källor:
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Svedjebruk
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Plantage
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Ris
    lite om tropiskt växelbruk hittas i boken GEO s. 213
    AV: Christa Ndayishimiye

    Sverige och migration

    Sverige 1930 - future


    Den stora utvandringen är över och migrationsnettot skiftar till positivt. Sveriges industri som står hel och ren efter andra världskriget spirar och dess fabriksvisslor ljuder efter arbetskraft. Buss- och båtlaster med nya rekryter från b.la Finland, Jugoslavien och Grekland blir den första stora invandringen till Sverige. Kulmen nås 1970 med 77000 arbetare. Efter 1972 minskade industrins behov av nya arbetare och arbetsinvandringen stoppades. För de som ville flytta till Sverige krävde myndigheterna nu arbetstillstånd, däremot kunde alla flyktingar få både uppehålls- och arbetstillstånd och fick någon i familjen stanna fick resten det med, sk. familjeanknytning.

    Majoriteten av invandrare till Sverige blir nu flyktingar. Flykting är du om du förföljs på grund av din ras, nationalitet, samhällsgrupp, religion eller politisk uppfattning och då är du tillräknad en fristad hos de länder som skrivit under Genèvekonventionen. De som flydde undan högerdiktaturen i Latinamerika blev den första flyktingvågen i Sverige. Kommande vågor blev från Vietnam till följd av kommunistregimen och det på många sätt skärrade mellanöstern. På 1990-talet kom många flyktingar till följd av Balkankrigen och sedan USA:s anfall mot Irak 2003 har irakier varit den största invandrargruppen.

    De sämre förhållandena i världen i.o.m finanskrisen och vanlig hederlig svensk främlingsfientlighet, som växer som en respons till den ökade invandringen, banar vägen för SverigeDemokraterna. Som med sin nuvarande vågmästarroll och sin med säkerhet påökade klunga med bundsförvanter de kommande åren kommer att spela en viktig roll i Sveriges flykting- och invandrarpolitik.

    Migration kommer aldrig att bli en komplikationsfri process, men i teorin gäller det att täppa till klyftan av okunskap mellan immigranter och den ursprungliga befolkning och att immigranter måste få ta del i beslutsprocessen.

    Studier visar att Sverige återigen kommer att behöva en arbetsinvandring, snart ser vi väll ABB rusta upp sina rekryteringsbussar.


    Cirkulär migration


    När migranter återvänder till sina ursprungsländer för de med sig nya kunskaper och erfarenheter som kan hjälpa landets utveckling speciellt genom att minska negativ migration som Brain Drain. När länder aktivt försöker hitta lösningar för att underlätta migranters rörelse mellan ursprungsländer och mottagarländer kallas det cirkulär migration.


    Ombytta roller


    Välfärdssamhället Sverige som vi känner det idag var i en helt annan situation bara 100-150 år tillbaka i tiden. Många utvandrade för att söka lycka någon annan stans. Främst då till USA, det nya landet, dit 1 miljon svenskar tog den långa båtfärden över atlanten. Av de som emigrerade återvände 200000.


    Tråkiga siffror och tradig fakta


    Det invandrar i genomsnitt 60000 människor varje år till Sverige. Utvandrar gör ca 30000 människor. Svenskt medborgarskap beviljas varje år till 30000 sökande. En halv miljon utländska medborgare är bosatta i Sverige och lite över en miljon är födda utomlands.

    Fram till 1950 hade man i Sverige gradvis flyttat längre norrut, men efter urbanisering sökte sig människor till tätorterna och industrierna i södra Sverige.



    http://www.immi.se/irf/program.htm

    http://www.sweden.gov.se/sb/d/9685/a/90355

    http://www.scb.se/statistik/_publikationer/BE0701_1950I02_BR_BE51ST0405.pdf

    http://www.dn.se/nyheter/valet-2010/detta-vill-sverigedemokraterna

    Framtidens Befolkningsutveckling


    Det finns tre scenarier som man kan använda sig av för att beräkna befolkningens utveckling fram tills år 2300. De tre olika scenarierna utgår från de tre fruktsamhetstalen, alltså från ett lågt värde, ett medelvärde och ett högt värde. Dessa tre olika värdena beräknar hur många barn kvinnor föder under ett år. Enligt det låga värdet kommer kvinnor att i medeltal föda 1,85 barn, enligt medium värdet kommer kvinnor att föda 2,10 barn och om man följer det höga värdet förväntar man sig att kvinnor föder 2,35 barn.

    Enligt forskning, så kommer jordens befolkning minska från dagens 6-7 miljarder, till 2,3 miljarder år 2300, om kvinnor föder 1,85 barn varje år. Alltså låg fruktsam het. Med en medelfruktsamhet ökar befolkningen till 9 miljarder, då kvinnor föder 2,10 barn. Sist, men inte minst så kommer befolkningen öka till 36,4 miljarder om man följer den höga fruktsamheten. Då föder kvinnor 2,35 barn. De förenta nationernas forskare tror dock att vi kommer att följa den medel höga fruktsamhetsnivån, men kan också variera mellan medium & låg.

    Man förväntar sig att jordens befolkning kommer att öka mestadels i Afrika. Man tror att 24 % av världens befolkning kommer bo där om man följer det medium-höga befruktningsstadiet. Just nu bor bara 13 % i Afrika, och då ökar det med 11%. Medan Afrikas befolkning ökar, sjunker Asiens befolkning från 61 % till 55 % och Europas befolkning sjunker från 12 % till 7 %.
    Just nu är medianåldern 24 år, men man tror att det kommer öka till 48 år om vi följer medium ökningen. I Japan lever man en väldigt lång tid, och man beräknar nu att Japans befolkning troligen kommer bli äldre än 100 år.
    Det finns flera problem med långtidsprognoser. En av dessa är att man beräknar hur många som kommer leva vid en viss tidpunkt genom att använda dagens värden. Man kan dock inte förutspå allt som kan hända, det finns flera sjukdomar, nya beteendemönster, med flera, som kan uppstå i en snar framtid. Så man anser att den säkraste prognosen är att inte följa det experterna förutspår idag.

    Källor: SverigesRadio, Förenta Nationernas hemsida, Geografi boken, Dagens Nyheter, Bild

    Hejdå Mikey!

    Med många vänliga hälsningar, Karzan Botani

    Jordbruk i världen Del 2

    I 1800-talets Europa valde många att flytta in till städerna och det blev mycket populärt med kolonialträdgårdar. Där kunde man odla frukt och grönt och kanske ha några små pickande höns. Trädgårdarna utbyggdes och blev till små stadsjordbruk. Nu upplever dessa jordbruk en renässans och utvecklas till stora stadsjordbruk. För att förbättra stadens invånares livsmedelsförsörjning försöker myndigheterna att skapa möjligheter för stadsjordbruken. I takt med att allt fler på jorden väljer att bo i städer krävs det ytterligare utbyggning och effektivisering av dessa för att förhindra matkris och i värsta fall svält.
    Länk: FAO Norden

    Idag är jordbruket essentiellt för att framställa livsmedel som ska räcka åt hela jordens befolkning. Ett fungerande jordbruk är grunden för vår matförsörjning. En stor del av jordbruket består av spannmålsodling dvs. vete majs korn havre och råg som odlas i tempererade zoner.
    Majs: I Mellanamerika och Brasilien är majs av tradition ett baslivsmedel idag sker dock den största produktionen i USA och Kina.
    Vete: är det sädesslag som betyder mest för jordens befolkning. Den tar upp 15 % av jordens totala åkerareal och växer i subtropiska zoner dör årsnederbörden överstiger 225 mm per år. Även här är USA och Kina stora producenter tillsammans med Kanada Ryssland och Indien. Vete är ett lätthanterligt eftersom att det kan lagras och på så sätt säljas på världsmarknaden, priset varierar beroende på försörjningsläget i världen. I medelhavsområdena där regnperioden sker under vintern odlar man spannmål och vete. När sommartorkan inleds odlar man oliver vindruvor och citrusfrukter.

    Blandjordbruk är jordbruk som producerar både växter, kött och mjölk. Gårdarna varierar i storlek och är vanliga i bl a Sverige men finns i flera delar av världen. Allt eftersom har bönderna valt att specialisera sig på t ex smågris eller mjölkproduktion. I USA finns det ett bälte man kallar majsodlingsbältet. Här föder man upp nötboskap och svin vars huvudsakliga kost är majs och därav namnet. Produkterna säljs sedan till närliggande marknader.
    Extensiv boskapsuppfödning används främst av nomader i områden som är för torra för att bedriva någon form av jordbruk några exempel är norra Europa, Sahara och Amerika.

    Det finns undantagsfall där odling ändå fungerar, sk Oasjordbruk. De finns i extremt torra områden som ändå har tillgång till vatten.Några exempel är områdena kring floderna Nilen, Tigris och Eufrat. Med uråldriga bevattningstekniker kan man på dessa platser odla både vete, ris, bomull och citrusfrukter. Konstbevattning blir dock ofta problematiskt. I Aralsjön sänktes vattennivån drastiskt till följd av konstbevattning.



    I kallare områden där jordbruket dör på vintern är det populärt med växthus. Odlare använder sig av konstgjord bevattning, värme och näring för att producera bl a tomater och gurkor. Konkurrensen med ”utomhusodlare” är dock hård eftersom att odla i växthus är en kostsam och komplicerad process. Det har också blivit en miljöfråga, att driva växthusen kräver mängder av energi och vatten och i Spanien där man har många växthus finns planer på att lägga om flodernas normala flöden. Jordbruksverket gjorde år 2009 en enkätundersökning där de undersökte alla Sveriges trädgårdsföretags enrgianvänding, man kom då fram till att det som drog mest energi var uppvärmningen.
    Länk: Jordbruksverket


    Köttproduktion är en vanlig specialisering av blandjordbruk. I tropiska områden där
    protein i kosten är extra önskvärt föder många upp fjäderfän t ex höns eller kalkon.
    Mängden köttkonsumtionen varierar från land till land beroende på rådande ekonomi. I Sverige har vi ett högt BNP per capita och av det totala energiintaget i kosten är 40 % animalieprodukter. Om vi jämför detta med t ex Tchad som har ett lågt BNP per capita är endast ca 6 % av det totala näringsintaget animalprodukter. I takt med att ekonomin i ett land växer stiger också efterfrågan på animalprodukter. Man behöver då mer mark att odla på varje steg i näringskedjan innebär alltså energiförluster.
    Till exempel: ett odlat fält med spannmål kan mätta 20 personer. För samma mängd spannmål kan man mata grisar som i sin tur kan mätta 5 personer. En vegetarisk kost kräver mindre resurser och är på så sätt mer miljövänlig.

    Jordbruk har bedrivits i årtusenden. Naturmarker har odlats upp och blivit odlade åkrar, trädgårdar eller parker. Olönsamma områden har övergetts bara för att växa igen och återta sin ursprungliga form som skog eller buskvegetation. Den nya tekniken erbjuder oss nya och mer effektiva sätt att odla jorden men den sätter sina spår. Bekämpningsmedel och andra kemiska ämnen förgiftar och försaltar marken och den blir tillslut obrukbar. Våra utökade kunskaper ger oss alltså utökat ansvar.
    Länk: NE

    Den demografiska transitionen

    Den demografiska transitionen omfattar många delar, kan dock illustreras med ett diagram som visar hur födelseantalen och dödsantalen förändras vid passagen från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Transitionen kan beskrivas kortfattat som förändringen för födelseantalen talen och dödsantalen från höga världen till låga, där födelseantalen faller senare än dödsantalen, vilket medför att det blir en befolkningsökning. Själva modellen grundar sig på en tolkning som påbörjades år 1929 av den amerikanske demografen Warren Thompson. Han iakttog förändringarna i födelseantalen och dödsantalen i industrialiserade samhällen under de senaste tvåhundra åren. Det finns olika indelningar av den demografiska transitionen. Skede 1 är ett vanligt jordbrukssamhälle; ett förindustriellt samhälle med en övervägande del av befolkningen verksam inom jordbruksnäringen. Födelseantalen och dödsantalen är väldigt nära varandra, runt 40 Promille. Dödligheten är däremot olika från år till år. Under goda förhållanden då man har bra skördar, dör några människor, till skillnad från när det är missväxt eller krig så dör många. Trots en hög fruktsamhet med 7-8 barn per kvinna, ökar populationen väldigt långsamt på grund av så stor dödlighet. Inget land i världen idag hör till Skede 1. I skede 2 sjunker dödligheten. Man har bättre tillgång till livsmedel; jordbruksutveckling och nya transportmöjligheter har en stor inverkan i detta. Även bättre hälso- och sjukvård med nya mediciner minskar dödligheten. Alla dessa positiva faktorer bidrar till en folkökning, dock får väldigt många människor svårt att försörja sig på det ordinära jordbruket. Många fler blir jordlösa och blir tvungna att lönearbeta åt mer affärsmässiga jordbrukare, men många har ingen sysselsättning och har svårt att försörja sig. Under tidigt 1800-tal fanns Europa med i skede 2 . Födelseantalen minskar drastiskt i skede 3; folk förökar sig mindre. Folkökningen är dock för nuvarande hög pga. tidigare barnkullar. Folkmängden består till största del av ungdomar, den är mycket ung. De länder som främst befinner sig där är länder i Latinamerika och Asien. De två länder som har störst folkmängd är Kina och Indien. Båda är med i skede 3 och 4. Sist men inte minst; skede 4. Övergången är fullbordad, vilket menas med att födelseantalen och dödsantalen ligger på 10 Promille. Folkökningens existens är utesluten. Födelseantalen varierar dock; ibland föds det många barn, men oftast väldigt få. Man säger att de länder som först införde industrin, var i detta skede för ca. 100 år sedan. Fler och fler länder kommer med i detta skede. Man brukar ibland tala om ett femte skede, när man vördar till de ekonomiska välutvecklade länderna. I skede 5 är födelseantalen lägre än dödsantalen; dvs. att det dör mer än vad det föds. Men utan dess immigration skulle befolkningen hela tiden minska. Om vi går tillbaka ca. 191 år till 1820-talet, så befann sig Sverige i skede 1 och började gå över till skede 2. Det var inte förrän på 1870-talet som Sverige övergick till skede 3. Nu hade man istället en snabb populationsökning. Under 1900-talets början gick Sverige över till skede 4, man hade både låga födelseantal och dödsantal. Ett femte skedet är inget som Sverige än har uppnått; de länder som befinner sig där kan förslagsvis vara de som har avindustrialiserats. Källa; GEO; Geografi för gymnasiet. Av: Erik Berg

    Befolkningsutveckling i fyra länder

    I det här avsnittet ska vi studera folkutvecklingen i fyra länder med väldigt olika förutsättningar och förhållanden. Den typen av studier kallas demografi, vilket betyder vetskapen om befolkningens storlek, sammansättning och förändring.

    Man studerar och jämför demografin utifrån olika begrepp, som mäts varje år

    * Folkmängd

    * Antal invånare per km2

    * Nativitet: Kallas även födelsetal. Anges i promille av folkmängden, hur många barn som fötts under ett år.

    * Mortalitet: Kallas även dödstal. Anges i promille av folkmängden, hur många som avlidit under ett år.

    * Naturlig folkökning: Kallas även födelseöverskott eller födelseunderskott. Anges i promille, skillnaden mellan nativiteten och mortaliteten.

    * Fruktsamhet: Kallas även det summerade fruktsamhetstalet. Det genomsnittliga antal barn varje kvinna föder.

    * Reproduktionstal: Det antal barn varje kvinna måste föda för att befolkningsstorleken ska vara oförändrad.

    * Spädbarnsdödlighet: Anges i promille, hur många barn som dör under det första levnadsåret av 1000 stycken.

    * Medellivslängd: Anger den förväntade genomsnittliga livslängden för individerna i befolkningen.

    * Medianålder: Anger den ålder som ligger i mitten av befolkningens åldrar. Det finns lika många äldre än den åldern som det finns yngre.

    * Migration: Delas upp i immigration (invandring) och emigration (utvandring). Skillnaden mellan immigrationen och emigrationen kallas migrationsnettot som anges i promille av folkmängden.

    * Totala folkökningen: Den naturliga folkökningen och migrationsnettot tillsammans. Visar med hur många promille befolkningen ökat med under året.


    Levnadsstandard i fyra olika länder

    Man räknar olika länders levnadsstandard med HDI, som är FN:s index för mänsklig utveckling. De länder som ligger högt upp på HDI-listan har en bättre levnardsstandard än de som ligger långt ner på listan. Man delar också in de olika länderna i fyra grupper utefter listan. Där finns de länder som har mycket hög utvecklingsnivå, hög utvecklingsnivå, medelhög utvecklingsnivå och låg utvecklingsnivå. På UNDPS hemsida finns HDI-listan för 2010.

    Sverige
    Sverige räknas till de länder med mycket hög utvecklingsnivå. Räknat med HDI (2010) ligger Sverige på plats 9 i levnadsstandard. Om man jämför HDI:s reslutat 2010 med dem resultaten från 2006 har vårt HDI sjunkit med 4 placeringar på 4 år. Vill man läsa mer detaljerat om Sveriges demografi finns det information på bland annat Statistiska centralbyrån eller Wikipedia.
    Indonesien
    Enligt HDI (2010), ligger Indonesien på 108e plats, och räknas till gruppen av länder vars utvecklingsnivå ligger på medelnivå.
    Brasilien
    Brasilien hamnar på plats 73 enligt HDI (2010), och har en hög utvecklingsnivå.

    Angola
    På FN:s HDI (2010) ligger Angola på plats 146, vilket är ganska lågt med tanke på att man räknar 169 länder till systemet. Det betyder att Angola har en låg utvecklingsnivå.
    Anledningen till att många länder inte finns med på HDI är att man inte riktigt vet deras folkmängd eftersom många länder inte har ett system där de räknar antalet invånare.

    Källor: GEO (2008) Nationalencyklopedin (demografi) , suda.se , Human development reports 2010 , Infoplease , Statistiska centralbyrån , Wikipedia (demografi)

    måndag 21 mars 2011

    Jämförelser mellan länderna


    I Sverige har alla fått sitt eget personnummer och på så sätt har myndigheterna kontroll över befolkningens storlek. En folkberäkning i Sverige görs genom att Statistiska Centralbyrån samkör olika register. Men det är inte så lätt i alla länder. Där måste speciella folkräknare gå ut och räkna. Enligt FN borde man göra en folkräkning åtminstone vart tionde år. För nativitet, naturlig förökning, spädbarnsdödlighet medellivslängd osv. har Angola de högsta eller lägsta värdena. Sen kommer Indonesien, Brasilien och Sverige. Ett exempel på detta är värdena för spädbarnsdödlighet: Angola 185 ‰, Indonesien 34 ‰, Brasilien 24,7‰ och Sverige 2,8 ‰. Förut har Sverige, Indonesien och Brasilien haft samma demografiska värden som Angola har idag. Men Angola hade då ännu högre värden än idag. Spädbarnsdödligheten har till exempel legat på ungefär 250 ‰ i alla länder. Den medicinska utvecklingen och förbättrad livsmedelsförsörjning har gjort att dödligheten har sjunkit i alla länder. I Sverige är mortaliteten lägre än i Brasilien och Indonesien. Det är därför att i Sverige finns det mer äldre människor än i de andra länderna.Medellivslängden har ökat från 47 till 65 år mellan åren 1950 till 2005. I vissa områden har det blivit sämre under de senaste åren på grund av till exempel AIDS. Den förväntade livslängden ska förmodligen öka till 75 om 40 år. Fruktsamheten påverkar också befolkningstillväxt. För att befolkningen i Sverige varken ska öka eller minska måste reproduktionstalet ligga på 2,1 barn per kvinna. Nu är det 1,8 barn per kvinna. Om det kommer fortsätta så här under en längre tid kommer befolkningen i Sverige att minska, om man inte tittar på invandring. Migrationsnettot (invandringen minus utvandringen) kan vara positivt eller negativt. Migrationsnettot är positivt om det är fler som invandrar än som utvandrar och sådant migrationsnetto har både Angola och Sverige. Sveriges totala befolkning skulle minskas utan invandring. Det finns små kommuner i norr som utan invandring skulle inte klara befolkningstillväxten. Även större stader som t.ex. Göteborg skulle uppleva en befolkningsminskning utan invandringen.
    Det finns många faktorer som påverkar befolkningstillväxten:
    • Indirekta faktorer som: näringstillgång, sjukdomar, krig, hälsovård, födelse kontroll m.m.
    • Direkta faktorer som: moralitet(dödstal) och nativitet(födelsetal)                                                     • Naturlig förökning, total förökning, emigration(utflytning), immigration(inflyttning)

    Sveriges folkmängd uppnådde nio miljoner år 2004 och om ca 20 år beräknas folkmängden nå upp till 10 miljoner. Detta beror på invandring och på att föds fler än det dör.

    av Anetta Raczynska

    källor:boken"GEO", invandring, befolkningen:tillväxt, befolkningen i framtiden

    Förädling och genmodifiering + ett ekologiskt alternativ

    Har du någon gång läst en text och kommit över begreppet ”den gröna revolutionen” och inte riktigt förstått dess innebörd? Känner du dig dum när dina vänner pratar om GMO-mat och dess för och nackdelar? Om svaret är ja har du hamnat helt rätt!

    Något som spelar en viktig roll inom jordbruket är växtförädling genom naturligt urval. Det är en metod som funnits sedan jordbrukets födelse och innebär i stora drag att nya arter och grödor med bra förmågor tas fram genom korsning och förädling. Genom att konstgjorda förändringar sker i arvsmassan kan arten få en önskad egenskap, t.ex. att den blir tåligare mot kyla eller immun mot sjukdomar som ofta drabbar arten. Detta är möjligt p.g.a. att organismen blivit genetiskt modifierad, en planerad förändring har skett i generna. I dagens samhälle är en kombination av den klassiska förädlingen och genteknik det bästa sättet att nå fram till önskat resultat. Kombinationen infördes på 1960-talet och går under namnet ”den gröna revolutionen”.

    GMO, genmodifierade organismer, är idag ett vanligt förekommande uttryck inom livsmedelsindustrin. Framförallt i de rikare länderna kan de genmodifierade organismerna spridas och leda till bättre skördar och mer mat. Grödor som ofta är modifierade i generna är potatis, majs och soja. Med GMO behövs mindre ytor än i vanliga fall, då de användbara plantorna är koncentrerade till en mindre yta. Ett ekologiskt alternativ är ett alternativ till de genmodifierade organismerna. Alternativet skulle innebära att skördarna skulle öka utan någon som helst konstgödning. Det är alltså motsatsen till genmodifieringen, och det pågår en ständig debatt om vilket av de olika alternativen som är det bästa. Det ekologiska alternativet används med fina resultat i de lite fattigare områdena av världen, medan genmodifiering är det vanligaste i de lite rikare.

    Genmodifieringen sker inte bara bland växter och grödor, utan även djur som önskas ha vissa egenskaper framavlas genom denna teknik. Detta har blivit ett problem för oss människor då djuren som modifieras ofta måste behandlas med hormoner och antibiotika, vilket kan vara skadligt för de som sedan äter av maten som djuren utgör. Ett annat problem med GMO är att växter som blivit förändrade utan förhinder kan sprida sig i naturen. Det skulle leda till att alla växter tillslut hade samma arvsmassa och processen skulle behöva börja om från början. Att genmodifiera arter är dessutom dyrt och tidskrävande.

    Utveckling och forskning styrs efter vad människan behöver just nu. Om det är mer mat vi behöver ses det till att det finns något som ger oss de resurser som behövs, och i detta fall gör de modifierade organismerna det. Det är dock i fråga satt om denna teknik är hållbar under en längre period.


    Fanny Berglind NVSP10a

    De fattigas sjukdomar och välfärdssjukdomar

    För människor i den rika delen av världen är rent vatten en självklarhet, men i den fattiga delen av världen dör miljardtals människor varje år av diarré som smutsigt vatten orsakar. Detta är onödiga dödsfall för det finns tekniker hur man kan rena vatten mycket billigt. Uppenbarligen används de inte på alla platser. Det smutsiga vattnet tillsammans med svält, undernäring och alltför ensidig kost är grunden till varför många sjukdomar i de fattiga länderna överhuvudtaget existerar. Om kroppen inte förses med energi och alla viktiga näringsämnen blir den mer mottaglig för sjukdomar, dessutom utsätts många i de fattiga länderna för olika slags miljögifter i arbetet på grund av outvecklad teknik och bristande kontroll. En sjukdom i Afrika kan anses mycket allvarlig men jämfört med hemma i vårt avlånga land är den inte ett dugg farlig. Det beror på att hälso- och sjukvården inte är speciellt utvecklad i de fattiga u-länderna och många människor har inte ens tillgång till någon vård om det skulle behövas. Hemma utnyttjar vi istället sjukvården även vid värdsliga situationer som ex. skönhetsoperationer. Den rika delen av världen ställer omedvetna krav på individens utseende vilket har lett till att antalet skönhetsoperationer ökat kraftigt.

    Välfärdssjukdomar uppkommer när människor blir mer förmögna och många grundar sig i något slags beroende. När vi har mer pengar att röra oss med unnar vi oss också mer. Vi konsumerar mer alkohol och tobak som i mycket stora mängder kan ge förfärliga skador på levern respektive ökad risk för cancer. Dessutom får vi råd att införskaffa ”lyxigare” och större mängder mat. Mat är en central del i människors liv för vi är beroende av näring men i den rika delen av världen går ofta detta beroende överstyr. För stort näringsintag och alldeles för lite rörelse har åstadkommit att den allvarligaste välfärdssjukdomen är fetma. Idag är det möjligt för överviktiga personer att genomgå en operation där magsäckens förminskas och som följd minskar också näringsintaget. Ett sådant ingrepp kan vara nödvändigt för att förebygga risken för andra välfärdssjukdomar som fetma lägger grunden för ex. hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes.
    Världen är orättvis men på sätt och vis också rättvis, för både den första- och andra världen stångas mot sjukdomar precis som den tredje världen.